Vad sägs om att själv vara där barnet är?

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-09-01

Malin Wollin om GPS-jackan

Malin Wollin skriver krönikor och bloggar på Aftonbladet.

Och jag som tyckte att koppel till barn var en idiotisk idé. Tills jag läste om GPS-jackan.

Låt mig först bara göra en sak fullkomligt klar;

Är det någon som skulle behöva en gps-jacka, gps,-jeans och gps-strumpor så är det jag. Dotter nummer ett satt där hon satt och så är det fortfarande. Man visste alltid var hon var; där man satte henne senast. Med dotter nummer två kom den ständiga dödsångesten. Alltid beredd på att hitta en guppande rygg på vattenytan, fastklämd och platt tvååring under ett fallande antikt skåp, ihjälramlad treåring över en brödkniv på blodigt köksgolv.

Behövs verkligen mer strålning?

Detta är alls inga överdrifter, det är först nu, när hon är fyra år, som jag har kunnat släppa lite på skräcken jag levt med sedan hon lämnade spädstadiet.

Men en GPS-jacka? För det första; mer strålning, är det vad barn behöver? Mobiler, trådlöst och routrar överallt, är det då verkligen en god idé att sätta en liten cancerspridare närmast hjärtat på de vi älskar allra mest?

Och att sitta framför internet och kolla var barnet är, vad sägs om att vara där barnet är istället? Jackan har en felmarginal på fyra kvadratmeter. Okej, så när man tror att hon befinner sig på lekplatsen så har hon i själva verket promenerat in på pedofilernas årliga konvent fyra meter bort.

Nej, det var löjligt av mig, skulle pedofilerna ha konvent intill en lekplats? Men löjliga uppfinningar ska bemötas med löjliga krönikor.

Följ ämnen i artikeln