Nu kan du slippa prick hos fogden

Uppdaterad 2020-02-18 | Publicerad 2000-12-05

På torsdag lägger regeringen ett förslag som ger alla småslarvare en andra chans

En gång är ingen gång.

Två gånger är en betalningsanmärkning.

I övermorgon lägger regeringen ett förslag som ger enskilda en andra chans hos fogden.

En obetald räkning kan få stora konsekvenser. Få företag vill göra affärer med den som har en betalningsanmärkning.

Hos Upplysningscentralen, ett av de största företagen i branschen, har 8,5 procent av alla svenskar över 16 år en prick.

Nu vill regeringen ge konsumenterna en andra chans.

Om man får problem med en enstaka räkning, ska man omfattas av sekretess. Och även om upplysningsföretagen får reda på att man har ett ärende hos kronofogden, ska de bli tvungna att radera pricken när man väl har betalt sin skuld. Detta förutsatt att ärendet inte har hunnit gå till indrivning eller annan åtgärd och att det är ens första ärende hos kronofogden på två år.

Regeringen planerar att lägga ett förslag i övermorgon.

– Bakgrunden är att en stor del av de som får betalningsanmärkningar är förstagångsgäldenärer och att det ofta rör sig om små belopp, säger kanslirådet Frank Waltersson på Finansdepartementet.

– När man väl kommit i upplysningsföretagens register, ligger man kvar länge. Enligt regeringens mening är det inte lämpligt.

Det senaste året har det varit flera debatter om kreditupplysning.

En debatt har handlat om rimligheten i att även en liten försummelse kan ge stora konsekvenser. För några år sedan sänkte upplysningsföretagen gränsen för betalningsanmärkningar från 2 500 till 100 kronor.

– Samhället kan inte ha ett system som utestänger allt fler, säger Per Rosengren (v), som lagt ett par (avslagna) motioner om en lagstadgad minimigräns om 3 000 kronor.

Men det handlar också om registrens riktighet:

Just nu utreder Finansinspektionen och Datainspektionen hur kreditupplysningarna hanteras.

– Vi tittar bland annat på registerkvalitén. Den enskilde måste kunna lita på att det står rätt saker i registren, säger finansinspektör Britt Ericsson.

– Det har rått olika meningar om huruvida man kan det.

Var fjärde som begär rättelse på uppgifter hos kronofogdemyndigheten, får rätt.

Upplysningsföretagen har fått kritik för att de inte tagit bort uppgifter om betalningsanmärkningar, trots att domstol eller kronofogden kommit fram till att uppgifterna är fel.

Kreditgivare har fått kritik för hur de använder uppgifterna om betalningsanmärkningar. I våras kritiserade Finansinspektionen banker som vägrade öppna konton åt personer med betalningsanmärkningar.

Utredningen ska vara klar i februari.

Om riksdagen antar regeringens förslag, kan lagen ändras första oktober nästa år.

Christina Vallgren