Lööf: Utvecklingen i höst har gjort mig bedrövad

Pär Karlsson

För tre månader sedan födde hon dottern Ester, en månad tidigare än planerat.

Samtidigt som babylyckan spirat har C-ledaren Annie Lööf fått se hur flyktingdebatten förändrats i en allt mer restriktiv riktning.

– Fler kan komma hit och söka skydd, bara vi förändrar systemen, säger hon.

Den 10 september, i början av en turbulent politisk höst, födde C-ledaren Annie Lööf dottern Ester. Samma dag skulle hon egentligen ha gått på möte på Rosenbad med statsministern och de andra Alliansledarna.

– Men hon kom en månad tidigare än planerat. Jag fick ringa vår partisekreterare från sjukhuset så att han skulle vara förberedd på att gå. Det var oerhört mycket känslor när Ester kom, kärlek vid första skriket. Att bli förälder är fantastiskt och något som berikar min personlighet.

C-ledaren, sedan dess föräldraledig, gör i morgon tillfällig comeback för att hålla sitt jultal.

– Det är fantastiskt mysigt att vara med min lilla familj, å andra sidan händer det väldigt mycket inom politiken. Det kliar lite i fingrarna, men jag är med en hel del bakom kulisserna.

Hur har det varit att ta en paus?

– När jag är på jobbet ska jag göra uttalanden varje timme. Nu har jag kunnat kosta på mig att följa en ganska mörk höst och kunnat reflektera och dra slutsatser. Det är nyttigt för en politisk ledare.

Den 9 oktober bröt KD Decemberöverenskommelsen, DÖ. Hur reagerade du?

– Den handlade i grunden om hur Sverige ska kunna styras med en minoritetsregering. I stort sett var den överspelad i ljuset av vårens budgetomröstning. Nu skulle Alliansen lägga egna budgetmotioner. Det som var kvar av DÖ var Socialdemokraternas löfte om att lägga ned sina röster i statsministeromröstningen efter nästa val. Där kan jag tycka det är synd att de inte får göra sin del av överenskommelsen. Men jag sörjer inte DÖ, jag har hela tiden sagt att det är det minst dåliga alternativet.

Kort därefter sa Ebba Busch Thor (KD) att hon ville att Alliansen skulle samlas och lägga fram en gemensam budget, kanske redan 2016. Hur såg du på det?

– Det är en sak att fälla regeringen och en annan sak att regera. Är det så att man fäller regeringens budget måste man vara beredd på att regera med det underlaget. Det är inte C, vi kommer aldrig göra oss beroende av SD för att regera.

Flyktingkrisen har diskuterats flitigt under hösten. Hur tänker du?

– Den politiska utvecklingen i Sverige under hösten gör mig bedrövad. Nu väljer vi att bygga murar runt Sverige.

Regeringen har presenterat åtgärder för att kraftigt få ned antalet asylsökande. Gjorde de fel?

– Jag respekterar deras beslut och förstår varför man väljer att ta till drastiska förslag. Men jag var väldigt förvånad att man gick så oerhört långt och kränker asylrätten. För det är vad id-kontroller på all kollektivtrafik in till Sverige innebär.

Men om läget nu är akut, vad ska göras i stället?

– Jag kan förstå att Sverige hamnat där vi har gjort, för vi och Tyskland har ensidigt fått ta emot oerhört många människor. Vi har gjort en heroisk insats och andra EU-länder måste göra mer. Men jag är bekymrad över att man tar den enkla vägen och inför en restriktiv flyktingpolitik i stället för att förändra de system som skapar problemen. Sänker man kostnader och ser till att förändra sätten som människor får boenden på, inför jobbfokus från dag ett och stärker upp kommunerna, tror jag att vi klarar det här. 

Behöver det komma färre människor till Sverige?

– Nej, men vi ser att de system vi har i dag har en gräns. Alla politikområden har också en kostnadsgräns. Därför är det kostnaderna vi ska sänka. Fler kan komma hit och söka skydd, bara vi förändrar systemen.

Allianspartierna ger väldigt olika besked i den här frågan. Hur mår Alliansen?

– Den mår bra, vi är i opposition och då är det helt naturligt att vi utvecklas åt lite olika håll. Det är en styrka vi har att vi spänner över en bredd i olika frågor. Vi har inga problem med att sedan komma överens.

Hur ser du att Sverige ska kunna regeras efter 2018. Decemberöverenskommelsen, DÖ, finns inte längre och inget av de två traditionella blocken når 40 procent i senaste SCB-mätningen?

– Jag tror fortfarande att Alliansen ska kunna regera i majoritet. Det är inte så svåruppnåeligt som en del kan tro. 2006 fick vi det och 2010 var vi inte långt ifrån. Väljarna behöver förstå att om de ska få en borgerlig regering behöver de också rösta på något av våra partier.

Hur behöver Alliansen förnyas om ni ska lyckas med det?

– Alla fyra partier behöver se hur vi kan bli mer relevanta, skapa en politik som lyfter de frågor som många oroar sig för. När vi är redo ska vi i god tid före nästa val sätta oss och formulera vårt valmanifest.