Breivik skickade brev till Mangs

Eric Tagesson

Massmördaren Anders Behring Breivik ser Peter Mangs som en "broder" och skickade brev till den svenske seriemördaren i fängelset.

Men beundran är inte helt ömsesidig.

– Jag slängde brevet, säger Mangs i Mattias Gardells kommande bok "Raskrigaren".

Mattias Gardell var ett av försvarets expertvittnen i rättegången mot massmördaren Anders Behring Breivik i Oslo om massakern på Utöya den 22 juli 2011.

I juni 2014 träffade Mattias Gardell, som första utomstående, Breivik i fängelset i Norge.

Ett av skälen till att massmördaren tog mot besöket var, enligt Gardell, att "Breivik gav mig en eloge för att jag var ”den förste” som ”genomskådade” honom när han var kallad som expertvittne till rättegången 2012.

– Du kallade mig fascist. Det var ju helt rätt, sa Breivik vid mötet.

Mattias Gardell har, i egenskap av forskare, träffat såväl Breivik som Mangs inne på fängelset. Mötena med Mangs har nu blivit en bok.

Talade mycket om Mangs

Mattias Gardell berättar hur Breivik talade "en hel del" om Peter Mangs.

– Breivik såg Mangs som den "främste nordiske raskrigaren efter fascismens fall" - efter honom själv såklart, säger Mattias Gardell.

Breivik reflekterade också över de olika metoderna de två mördarna valt.

– Peter Mangs anammade en intelligent strategi. Hans mord gav andra skulden. Skapade oro och tog ett steg närmare raskriget, sa Breivik till Gardell.

Breivik berättade att han skrivit brev till Mangs, men inte fått svar. Han misstänkte att kriminalvården stoppat hans brev, i vilket han uttryckt respekt för Mangs och sagt att de var ”bröder i samma kamp”.

Men det var inte kriminalvården som stoppade brevet.

"Gillade inte att bli mästrad"

För Mattias Gardell berättar Mangs att han slängde brevet från Anders Behring Breivik.

– Jag gillade inte att bli mästrad. Breivik talar om sig själv som den störste, det förstår jag. Men det Breivik gjorde var en ”hit-and-die-operation”. Han gjorde en sak, en dag. Sen åkte han fast.

– Det är svårt att marknadsföra det. Det är lättare att marknadsföra lågintensiv krigföring. När man är färdig med dödandet, lämnar man det genom att begrava vapnen, förstöra dem, förinta dem och i övrigt finns det inga bevis, motiv eller nånting.

Samtidigt såg Mangs Breivik som en "stor idealist" och en man med "karaktär".

– Han är ingen vanlig konsument som gör det folk gör.

Mangs kände, sa han, igen sig i Breivik.

De båda mördarna, seriemördaren Peter Mangs och massmördaren Anders Behring Breivik, var nyfikna på varandra. Men uttryckte också en känsla av konkurrens.

Mattias Gardell beskriver att de två mördarna har "läst samma handbok, men sitter på olika stolar".

– Mangs bedrev vad han kallar ett låginstensivt terrorkrig medan Breivik anammade Mc Veigh-metoden, alltså ett spektakulärt dåd.

"Konkurrenter"

Mangs kunde, skriver Mattias Gardell, inte släppa att Breivik hade "övertaget" genom att hans offer var många fler.

– Hade mina vapen varit bättre inställda så hade långt fler strukit med. Meningen var att fler skulle ha dött.

Och även om Mangs dåd fick enorm uppmärksamhet kunde han inte heller i det avseendet mäta sig med Breivik. Han frågar sig om det kanske har ett samband med vilka personer han sköt.

– Hade det varit Zlatan hade det blivit mer liv.

Vill inte liknas vid Lasermannen

Peter Mangs har många gånger jämförts med den så kallade "Lasermannen" - John Ausonius - som dömdes till livstids fängelse för ett mord och nio mordförsök på personer med utländsk bakgrund, samt två bankrån 1993.

Men någon sådan jämförelse vill Peter Mangs inte kännas vid.

I hans ögon, skriver Mattias Gardell, var lasermannen en misslyckad spelberoende "low life" som rånade banker för att finansiera sitt spelande och som började skjuta invandrare för att avleda polisen från rånen.

– Det är ju bara mångkriminellt. Det är ju inte ideologiskt, eller politiskt, eller frihetsuppror, eller amerikanskt, eller nånting.

Till skillnad från Ausonius, underströk Mangs, var hans verksamhet ett ”djupt meningsfullt politiskt engagemang - ett korståg.