Radarparet som ska stoppa vapeninvasionen

Publicerad 2023-10-22

En tullare och en polis. Båda vapenexperter. Som ska stoppa vapnen från att komma in i landet. Och ta vapnen från de kriminella gängen.

Just nu byggs lokalen för ett nyinrättat Nationellt vapencentrum i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Där ska Jesper Liedholm och Johan Gustafsson ingå.

– Vi kommer att göra skillnad, säger Jesper Liedholm.

Vapnen forsar in i Sverige. Militära vapen från Bosnien-Hercegovina, Serbien och Kosovo. Avaktiverade automatvapen från Slovakien. Start- och gaspistoler från Tyskland, Frankrike, Tjeckien och Bulgarien. Pipor, mantlar och andra delar från USA och Kina.

Vapen som är livsfarliga, eller vapen och delar som kan bli dödsbringande genom att återaktiveras, byggas om eller monteras ihop. Vid minst 18 procent av gängskjutningarna i Region Stockholm år 2020 användes ombyggda gaspistoler.

Johan Gustafsson, kriminalinspektör Nationellt skjutvapencenter, och Jesper Liedholm, analytiker vid Tullverkets underrättelsetjänst i Malmö, även han vid Nationellt Skjutvapencentrum.

Vissa av de vapen som smugglas in är licensfria och lagliga i andra EU-länder. Samtidigt har Sverige en öppen gräns mot EU och tullen får inte göra stickprovskontroller, utan bara vinka in misstänkta bilar, lastbilar, båtar eller personer.

Vapen bakom instrumentbrädan

– En man och en kvinna som kom körande över Öresundbron hade vapen gömda bakom instrumentbrädan och hon hade även gömt vapen i underkläderna, säger Jesper Liedholm.

Vid gränsen har tullen både sökhundar och röntgen.

Fungerar det med öppna gränser i EU?

– En bil kan köra från Belgrad hela vägen upp till Malmö utan att bli stoppad. Det är klart att det hade ökat våra möjligheter om den bilen hade blivit stoppad tidigare. Det är kontroll vid yttre gräns när den rullar in i EU, men sedan är det inte mycket kontroll förrän i Sverige, säger Jesper Liedholm.

Polisen och tullen beslagtar omkring 1 300 vapen varje år.

Varför stoppar inte andra länder folk som kör över gränsen?

– Det är olika tolkning av EU:s regler om fri rörlighet.

EU:s svar på vapeninvasionen är ett direktiv om att medlemsländerna ska skapa skjutvapencentrum för att utbyta information med varandra. I Sverige ska Liedholm och Gustafsson jobba tillsammans med ett tiotal andra.

Kommer ni att klara det?

– Ja, jag ser positivt på det här, säger Jesper Liedholm.

40 miljoner paket per år

Uppgiften är inte enkel. Det kommer runt 40 miljoner paket till Sverige från utlandet varje år. Dessutom kommer gods in via flygplatser, hamnar, färjeterminaler, vägar och broar. Tullverket har 2 300 anställda, varav 600–700 i uniform vid gränsen.

– Tullen har bara en chans att ta ett vapen, när det passerar gränsen, men polisen har många fler chanser medan vapnet befinner sig i landet, säger Jesper Liedholm.

Gustafsson och Liedholm betonar att det är viktigt att bakspåra vapnen, för att stoppa källan i utlandet.

Polisen och tullen beslagtar omkring 1 300 vapen per år. Av dem bedömer myndigheterna att nästan hälften, 600, har varit i en kriminell miljö.

Varje år beräknas mellan 600 och 800 vapen komma in i landet.

Nästan alla vapen som används i skjutningar är insmugglade, men även 3D-printade vapen börjar komma.

– Tillverkning av vapen är inte riktigt kriminaliserat, säger Johan Gustafsson.

Dubblerat straff för vapenbrott

Men 2018 dubblades straffet för vapenbrott och vid årsskiftet kommer det att dubblas igen, om riksdagen klubbar regeringens förslag. Minimistraffet för grovt vapenbrott blir då fyra års fängelse och för synnerligen grovt vapenbrott sex års fängelse.

– De här straffen överstiger i många fall straffen för mordförsök, säger Johan Gustafsson.

Straffskärpningen kommer att hjälpa Nationellt vapencentrum att få bukt med problemet. Det är Johan Gustafsson övertygad om.

Till och med den sista september i år har 318 personer häktats för vapenbrott. Innan lagen skärptes 2018 – så att den som bär vapen i princip alltid ska häktas – låg siffran på runt 60 per år. Sedan steg den till runt 300 per år.

– Vi är på all time high nu. Det tycker vi är en bra indikator på hur Tullverkets och Polismyndighetens arbete mot de här gärningsmännen går, säger Johan Gustafsson.

Storbritannien förebild

En annan åtgärd i kampen mot vapnen är att ta efter Storbritannien, som bland annat ändrade landets lagar och började identifiera varifrån vapnen kom efter att ha drabbats av en våldsvåg på 1990-talet.

Både Gustafsson och Liedholm betonar att det är viktigt att bakspåra vapnen, för att stoppa källan i utlandet. Även andra idéer tar de från de brittiska öarna.

– På vår att-göra-lista finns att göra som i Storbritannien. Där går man ut och säger till vapenhandlare: Om ni ser någonting misstänkt får ni gärna rapportera det till oss. Till exempel om någon köper 50 tillståndsfria skenor till en Glock. Då kan vi misstänka att det handlar om en vapenbyggare, säger Johan Gustafsson.

De försöker även påverka andra EU-länder att förbjuda vapen som smugglas till Sverige. Slovakien ändrade sina lagar efter att Tullverket 2014 påpekat att det kom in kulsprutor och pistoler som gjorts obrukbara genom att sätta stift i pipan. I Sverige var det sedan lätt att ta bort stiften.