Varför ska jag ha det härligt när världen brinner och barn våldtas?

Det är sommarmorgon, ledigt och ingen stress. En stor kopp svart, lyxigt bröd och ägg som kokat precis lagom länge.

Livet är, med sociala medier-ord beskrivet, så himla härligt.

Jag har till och med tid att läsa en papperstidning.

Lokalnyheter, sommarbedrägerier och tågförseningar. Och så en helsida om Panzisjukhuset i östra Kongo-Kinshasa. Det står att fler kvinnor än någonsin kunnat få hjälp efter brutala våldtäkter.

Det sexuella våldet där minskar, men patienterna som kommer till sjukhuset blir hela tiden yngre. Förövare som kommer om natten och rövar bort barn till skogs där de våldtas.

Patienterna är så illa medtagna att läkarna gråter. De har skador i underlivet, ändtarmen och urinblåsan. Den yngsta var bara sex månader.
Hos mig är det fortfarande sommarmorgon. Men något skaver.

Varför ska jag ha det härligt när bebisar våldtas och flyktingar dör i överfulla båtar?

Tänker jag.

Bläddrar vidare. Och funderar på vilka tapeter vi ska välja till sovrummet i nya lägenheten.

Kroppen blandas av dåligt samvete och förundran över förmågan att ta in så mycket hemskt för att snabbt bara glömma. Varför ens läsa nyheter?
Jag ringer Maria Ferm, legitimerad psykolog och KBT-terapeut. Frågar varför jag inte bryr mig mer. Är jag en kall människa?

– Vi måste kunna separera oss för att inte bli helt knäckta, säger hon.

Maria förklarar att vi människor tar till oss mer när nyheten är lättare att relatera till, något som är i vår vardag. Det som i nyhetsvärdering heter närhetsprincipen.

Som ett mord på en ung kvinna mitt i Sommarsverige.

Jag säger att jag får dåligt samvete för att jag tänker på tapeter samtidigt som världen brinner.

Maria tycker att jag istället ska känna tacksamhet över att jag har det bra och vara ödmjuk över att det kanske inte alltid kommer att vara så.

– Det är ju ett svart-vitt tänkande att tänka att man ska få dåligt samvete och inte få fokusera på sitt egna liv. För det hjälper ju inte de som far illa.

Och att skärma av oss löser ingenting.

– Jag tror att man skulle bli en ganska hemsk människa om man inte förstod vad som hände i världen eller runt omkring oss.

Det tror jag också.
Istället för att stänga av eller ta skydd bakom dåligt samvete vill jag tro på att göra något. Som att ta sig tid att lyssna på någon som ingen lyssnar på. Kanske tvinga någon annan att också läsa om Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa.

Eller engagera sig i något som hjälper de som inte har det lika härligt.

Och sen åka och titta på blommiga tapeter.

Veckans hetaste på sociala medier

Alla ville gilla pensionärer! Topp tre:

1. Dam rymde från äldreboende för att träffa kärleken.

2. Varma pensionärer fick svalka fötterna i barnpool.

3. 88-åriga Märta som åkte alla läskiga attraktioner på Liseberg.

Veckans varning på sociala medier

Kommer ni ihåg förra helgen? När det var varmt ute. Det fick folk att minnas det här med att inte lämna djur och barn i varma bilar. Bland annat genom att dela polisens råd och en skylt från bilträff som uppmanade att krossa rutan.

Följ ämnen i artikeln