Kristerssons svettiga rävsax
Elen räcker snart inte – superproblem för framtiden
Den verkligt svettiga frågan för Ulf Kristersson handlar inte om elprisstöd.
Den är mycket svårare.
Den svenska elen räcker snart inte till. Trots att hela framtidsstrategin bygger på den.
I samband med att Ulf Kristersson under tisdagen besökte Frankrikes president Macron kastade han ur sig att Sverige skulle köpa två nya kärnkraftverk. Var finns sådana till salu?
På nyårsdagen, samma dag som det självständiga miljödepartementet gick i graven, publicerades en debattartikel av Kristersson, energiministern och klimatministern. Den slog fast, för sjuttioelfte gången i ordningen, att Sverige ska nå sina miljömål. Jovisst. Men hur?
I morgon, onsdag, ska Svenska kraftnät presentera ett nytt förslag om hur företagen i södra Sverige ska kompenseras för elprisexplosionen. Det förra förslaget kastade regeringen i papperskorgen, till näringslivets stora ilska.
Viktiga frågor. Men inte de viktigaste. Nämligen hur Sverige ska få tillräckligt med billig el även i framtiden. I en färsk rapport från Svenska kraftnät slås fast att sötebrödsdagarna är slut. Sverige har under ett tiotal år exporterat överskottsel, el som vi själva inte förbrukar.
Av dagens produktion på 144 terrawattimmar säljs 26 till utlandet. Redan 2027 kan överskottet vara borta. Allra senast händer det året därpå.
Sverige har byggt hela sin framtidsstrategi på tillgång till billig el. Transportsektorn ska elektrifieras och den gröna industrin. Den gör av med mycket el i stället för den smutsigare energi de använder nu.
I dag är Sverige och Ryssland de enda energiexportörerna av länderna kring Östersjön. Det tillskott av ny, hemmaproducerade el som Sverige kommer att ha tillgång till 2027 är blygsamt. Därtill kommer merparten av den, enligt Svenska kraftnäts prognoser, från landbaserad vindkraft. Den är inte så pålitlig, det blåser mer sällan på land än ute på havet.
Det ser kort sagt ganska dystert ut. Om Ulf Kristersson får blixtrande huvudvärk när han tänker på det är det inte att förundras eller förvånas över.
Redan 2030 ska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter ha minskat med sjuttio procent jämfört med 2010. Regeringens egna prognoser säger att de i stället ökar de närmaste åren.
Det är alltså bråttom, jättebråttom, om målet ska nås. Och en förutsättning är tillgång till el. Billig el.
Men för att den billiga elen ska finnas i ledningarna inom tio år krävs en ännu större arbetsinsats. Då är det supersuperbråttom. Ett kärnkraftverk tar tio år att bygga, inklusive alla tillstånd. De nya, små modulära kärnkraftverken, SMR, har inte ens lämnat ritborden än.
Elpriserna förväntas vara höga den närmaste tiden, enligt Svenska kraftnät. De sjunker i mitten av perioden 2023–2027 men ökar igen på slutet när slagsmålet om elen ökar. Det blir en strid som ingen vill förlora.
I den här rävsaxen sitter alltså Ulf Kristersson (M). Trängd mellan miljömål och klimatkatastrof å en sidan. Och tillgång till mycket och billig el å andra sidan.
Jämfört med det är mycket av det regeringen ägnar sig åt enkelt. Väldigt enkelt.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.