Frågan kräver ett svar − inte en vd som gömmer sig
H&M:s vd säger till Dagens industri att avslöjandet om att insamlade kläder dumpas i Afrika ”inte alls stämmer med det som verkligen sker”.
Det är ett märkligt uttalande.
Aftonbladets avslöjande visar nämligen att det är precis det som sker. Vi följde klädernas resa dit – vi var där och såg det med egna ögon.
Och siffrorna från Ghanas tullmyndighet finns där, svart på vitt.
Aftonbladets avslöjande granskning ”Modets mörker” har fått stort genomslag. Många har blivit upprörda över hur H&M pratar om ”schysst mode” och ”cirkulära flöden”, när man i själva verket, via sina samarbetspartners, skeppar iväg kläder som förstörs eller dumpas. Politiker har krävt ny lagstiftning.
Genom att fästa sändare, så kallade air tags, på tio olika plagg som vi sen lämnat in till H&M:s återvinning, har vi kunnat följa klädernas resa över världen.
Ett par av klädesplaggen färdas så småningom till Afrika. När en airtag markerar att den befinner sig i Benin, bestämmer vi oss för att åka dit.
I Benin och grannlandet Ghana möts Aftonbladets team av en klädhantering som spårat ur fullständigt. Till Ghana kommer 15 miljoner plagg varje vecka. Det som inte kan säljas tippas överallt i staden, längs vägar, i kanaler och sjöar. Det finns uppskattningar som gör gällande att 40 procent av textilierna kastas direkt.
Men det är inte bara airtagsen som knyter den svenska modejätten till länderna. Aftonbladets team lyckas få fram data från Ghanas tullmyndighet, som visar hur H&M:s tre återvinningspartners har skickat 5 711 balar med kläder till landet – bara i år.
H&M har dock inte varit pigga på att svara på Aftonbladets frågor. I ett skriftligt svar skriver man att man ”vet att det fortfarande finns utmaningar kopplade till insamling och återvinning av kläder” men att man ”arbetar aktivt med frågan”.
Men när H&M:s vd Helena Helmersson till slut ställer upp på en intervju, är det märkligt nog inte hos Aftonbladet – utan i Dagens industri. Det är ju alltid lättare att möta en journalist som inte är lika insatt som den som har gjort granskningen.
Det är dessvärre inte första gången.
När Aftonbladets 200 sekunder granskade H&M för ett par år sedan, sökte vi under sju veckors tid Helmersson utan resultat.
Till slut, när trycket från medier i hela världen blev för stort, valde hon att prata – med Dagens Nyheter.
Ett numera mycket vanligt sätt att krishantera. Man ger helt enkelt intervjun till en annan redaktion som inte sitter på de uppgifter som den som inledde granskningen har.
I H&M:s policydokument ”The H&M Way”, skriver företaget att kommunikationen ska präglas av ”öppenhet, objektivitet, tillgänglighet och lyhördhet.”
Men verkligheten talar ett annat språk.
I intervjun med Dagens industri säger vd:n att bilden av att det dumpas kläder ”från klädinsamlingen direkt i Afrika” är ”en förskräcklig bild” som inte alls ”stämmer med det som verkligen sker”. Hon menar också att samarbetspartnern Remondis har tittat på sina flöden och att hanteringen ”har (...) gått till som det ska.”
Modeindustrin står i dag för runt tio procent av världens totala koldioxidutsläpp, mer än all flyg- och sjöfart på jorden tillsammans.
Totalt har H&M:s partners skickat 314 000 kilo kläder, eller över en miljon plagg, till Ghana.
Har allt gått till som det ska?
Frågan kräver ett förtydligande. Inte en vd som gömmer sig.