Året då världen förändrades för alltid

2022 var ett av det mörkaste åren på mycket länge på utrikesfronten.

Ett nytt krig mitt i Europa sänkte glädjen över att pandemin var mer eller mindre över.

Ett krig som vänt upp och ner på miljontals ukrainares liv men som också gjort slut på många år av växande ekonomi och ökad levnadstandard.

Ljusglimtarna är få.

Här är tio av årets viktigaste händelser.

Rysslands invasion av Ukraina

Världen förändrades för alltid den 24 februari när Ryssland invaderade Ukraina. Från tillsynes ingenstans är Europa i krig. Ett vansinnigt krigsäventyr startat av fatala felbedömningar från president Putin.

Striderna inskränker sig hittills till Ukraina men hela den liberala världsordningen står på spel ifall Vladimir Putin lyckas med sin aggression.

Ryska styrkor när ukrainska Mariupol den 18 april.

Än så länge ser det hoppfullt ut. Ukraina har mot alla odds lyckats hålla den ryska krigsmaskinen stången. Mycket tack vare en överlägsen stridsmotivation och en konstant ström av moderna vapen från väst.
Men utgången är ändå oviss. Allt beror på hur länge väst är berett att stötta Ukraina. Kriget får allt större effekt på våra egna samhällen.

Priset har hittills varit mycket högt för Ukraina. Minst 10 000 soldater har stupat och nästan lika många civila dödats av ryska soldater och bomber. 14 miljoner är på flykt.

Nu väntar en mycket tuff vinter på befolkningen. Rysslands taktik är att slå ut Ukrainas el-, värme och vattenförsörjning.


Donald Trump, 76, ger sig in i valrörelsen på nytt.

Trump siktar på Vita huset – igen

Trots att mellanårsvalet blev en besvikelse för många av de kandidater som stöttats av Donald Trump så meddelade ex-presidenten att han ställer upp i presidentvalet 2024.

Ett skäl är att han vill skrämma bort eventuella konkurrenter som har planer på att utmana honom. Ett annat är att det pågår ett antal rättsliga utredningar mot Trump som kan sluta med åtal. Fastighetsmiljardären hoppas att hans kandidatur ska skydda honom från åtal. Om inte annat kan han lättare hävda att ett eventuellt åtal är politiskt motiverat.

Donald Trump har fortfarande ett fast grepp om det republikanska partiet men det håller långsamt på att lossna. Alltfler viktiga röster inom partiet, även bland hans anhängare, vågar numera rikta viss kritik mot ex-presidenten.
Fortfarande är Trump ensam på spelplanen inför 2024 men det framstår alltmer troligt att han kommer att utmanas. Hans egen vicepresident Mike Pence och Florida-guvernören Ron DeSantis är två namn som nämns flitigt.


Protester utanför USA:s högsta domstol den 25 juni.

Tillbaks till stenåldern – aborträtten

I ett utslag mitt i sommaren beslöt USA:s Högsta domstol att avskaffa den rätt till abort som amerikanska kvinnor haft sedan 1973. I ett slags kastades de tillbaka årtionden i tiden.

Ett beslut som ledde till mycket omfattande protester från både demokratiska och republikanska väljare och som sannolikt bidrog till att republikanerna gjorde ett sämre val till kongressen än vad opinionsmätningarna förutspått.
Samtidigt var det många republikanska delstater som passade på att införa stränga abortlagar som i praktiken gör det omöjligt eller mycket svårt för en kvinna att göra abort. Många tvingas nu till dyra resor till liberala delstater där de kan genomföra ingreppet.

HD:s beslut var en följd av att domstolen efter Trumps fyra år vid makten har en solid konservativ majoritet med 6-3. Många fruktar nu att domstolen kommer att göra inskränkningar i medborgarnas rättigheter även på andra områden, exempelvis rätten till att ingå samkönade äktenskap.


Matteo Salvini, Silvio Berlusconi och Giorgia Meloni.

Fascismens återkomst

Det kändes som en epok som aldrig skulle komma tillbaka. Men valet i Italien förde Giorgia Meloni och hennes Italiens bröder med rötter i nyfascismen till makten.

Hon säger att partiet sedan länge gjort upp med sitt fascistiska arv, ändå vägrar hon att ta bort den fascistiska symbolen, en brinnande fackla, ur partiemblemet.

Meloni har gått från att vara en obetydlig bifigur i valet 2018 till överlägset största parti 2022. Hon är inte bara Italiens första kvinnliga premiärminister. Hon representerar också den mest högerextrema regeringen som Västeuropa haft sedan andra världskriget. Vid sin sida har hon förre premiärministern Silvio Berlusconi och hans Forza Italia och högerextrema Legas Matteo Salvini.

Än så länge har Meloni inte försökt rubba EU:as enighet när det gäller stödet för Ukraina men hon har ändå skapat kontrovers direkt genom att vägra ett fartyg fullt med flyktingar att angöra italiensk hamn. Till slut tog Frankrike emot flyktingarna men riktade skarp kritik mot Italien för att bryta mot internationell rätt. Mer i samma anda lär följa.


Översvämningar i Baluchistanprovinsen i Pakistan den 30 augusti.

Översvämning Pakistan – borde de rika länderna betala?

Under sommaren drabbades Pakistan av svåra översvämningar efter extrema monsunregn. När det var som värst stod en tredjedel av landet under vatten. 33 miljoner människor drabbades. Många fick sina hus och ägodelar bortspolade.

Forskarna är ense om att de omfattande regnen är resultatet av klimatförändringar som har orsakats av människans koldioxid-utsläpp. Men fattiga Pakistan släpper per capita ut långt mycket mindre än människor i väst. Ändå är det de fattiga, som exempelvis i Pakistan, som får betala priset för klimatförändringarna.

Under miljötoppmötet COP27 i Egypten fattades beslut om att inrätta en fond där fattiga länder ska kompenseras för de skador som de rika ländernas utsläpp orsakar. En milstolpe men ännu finns inga konkreta detaljer om hur mycket pengar som ska betalas in och av vem.


Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak.

Det brittiska kaoset – tre premiärministrar på sex veckor

Efterdyningarna av brexit, britternas utträde ur EU, fortsätter att skaka Storbritannien.

Boris Johnson tvingades avgå som premiärminister under sommaren efter att flera tunga ministrar dragit bort sitt stöd. De var trötta på de ständigt återkommande skandalerna under Johnsons ledning.

Liz Truss valdes som hans efterträdare men blev den kortast sittande premiärministern i landets historia efter at ha lagt fram omfattande skattesänkningar och stora utgiftsökningar på samma gång. Marknaden gjorde tummen ner. Britterna blev fattigare när räntor och inflation skenade.
Lite lugnare blev det när förre finansministern Rishi Sunak tog över.

I grund och botten beror missnöjet med den konservativa regeringen på att väljarna känner sig lurade. Brexitförspråkarmna lovade guld och gröna skogar. Istället har det mesta blivit sämre. Frågan är om Sunak överlever till nästa ordinarie val 2024. Om det vore nyval i dag skulle oppositionspartiet labour vinna en stor seger.


Sedan september skakas Iran av omfattande protester efter att 22-åriga Masha Amini dog i polishäkte.

Irans nya revolution

1979 störtades den USA-stödde Shahen av Iran och ersattes av ett islamistisk prästdiktatur. Nu hoppas många att ayatollornas saga efter 43 år snart är all. Sedan september skakas landet av omfattande protester efter att 22-åriga Masha Amini dog i polishäkte sedan hon gripits och misshandlats därför att hon inte bar sin slöja på rätt sätt.

Specialpolisen har försökt få stopp på protesterna genom att skjuta skarpt, misshandla kvinnor som tar av sig sina slöjor och gripa de som deltar i protesterna. Men istället för att kväsas av rädsla har protesterna växt och blivit ett hot mot regimen.

Men oavsett modet är det nästan omöjligt för oppositionen att störta regimen så länge inte polisen eller armén byter sida.


Europa står inför sin kanske största utmaning sedan andra världskriget.

Energikrisen

I takt med att Europa försöker göra sig av med sitt energiberoende av Ryssland har energipriserna stigit kraftigt. Framförallt på gas. Vilket i sin tur lett till kraftigt höjda elpriser inom EU.

Meningen var att de hårda sanktioner som västvärlden infört mot Ryssland skulle tvinga Putin att avbryta kriget mot Ukraina. Istället riktade Rysslands president energivapnet mot ett sårbart Europa där många länder genom åren gjort sig beroende av billig rysk gas.

Nu har Europa istället tvingats hitta andra leverantörer men till betydligt högre priser.

Rädslan är stor för att människor inte ska ha råd att värma sina bostäder i vinter och att energiintensiva företag ska tvingas lägga ner med stor arbetslöshet som följd.

Europa står inför sin kanske största utmaning sedan andra världskriget.


Kina har mildrat sin covidstrategi efter proteststormen.

Kinas havererade covidstrategi

Medan resten av världen öppnat upp efter pandemin har Kina fortsatt att tillämpa nolltolerans mot viruset. Följden har blivit att landets befolkning på 1,4 miljarder människor tvingats leva med ständiga tester, en omfattande kontrollapparat och tvångskarantän i hemmen som ibland kan pågå i flera månader.

I november brast det för kineserna. Protester dök upp lite varstans med krav på att såväl president Xi Jinping som kommunistpartiet ska avgå, den största utmaningen mot partiets maktställning sedan demokratiprotesterna på Himmelska fridens torg. Till allas förvåning verkar det som partiet lyssnat på kritiken. En rad restriktioner har tagits bort men till följd har smittspridningen skenat.

Kinas problem är at man inte vaccinerat alla äldre och att de kinesiska vaccinerna inte ger samma skydd som de som tagits fram i väst. Släpper man för mycket på restriktionerna riskerar många att dö och sjukvården att bli överbelastad.


De ökade spänningarna mellan Kina och Taiwan kan utvecklas till nästa stora internationella kris.

Taiwan – nästa internationella kris

Kina hotar med att attackera Taiwan på samma sätt som Ryssland invaderat Ukraina. Kina ser den demokratiskt styrda ön som en del av fastlands-Kina. Man fruktar också att ett demokratiskt skyltfönster i Taiwan hotar kommunistpartiets styre i Kina.

USA:s president Joe Biden har det senaste året flera gånger sagt att USA skulle komma till Taiwans undsättning om ön attackerades. Därmed skulle USA riskera att hamna i en direkt militär konfrontation med sin stora utmanare på världsarenan, Kina.

Kina är i färd med att genomföra en snabb upprustning av både sina konventionella styrkor och sina kärnvapen. Så detta är utan tvekan en konflikt som hotar världsfreden på sikt.