Vi har svårt att tänka oss kvinnor som brottslingar
Det är självklart att det blir rubriker då det inträffar någonting så ovanligt som att 23 kvinnor misstänks i en barnporrhärva.
Men de har olyckligtvis beskrivits som offer snarare än förövare.
Har vi verkligen ännu i dag så svårt att förstå att kvinnor kan begå gräsliga brott?
Åtalet som i går lämnades in till Falu tingsrätt är dyster läsning.
Det är nämligen så här:
Sida upp och sida ner redovisas nätkonversationer där kvinnorna ber den 43-årige mannen om bilder och filmer där barn utnyttjas sexuellt.
De flesta av oss skulle ju omedelbart gå till polisen om någon började skicka barnporr, men de misstänkta har
i stället önskat mer material.
Kvinnorna erkänner innehavet, men nästan alla hävdar att de egentligen inte var intresserade av barnporr.
De är inte dömda, nya uppgifter kan komma fram, men någonting säger mig att de kommer få betydande problem att övertyga rätten om att de talar sanning på den punkten.
Åklagaren har ett gediget underlag för sitt åtal.
Det här är en härva som i månader intresserat tidningar, radio och tv.
Mot detta finns inget att invända. En nyhet är i regel någonting som avviker från det normala och det finns ingen brottstyp där kvinnor är så underrepresenterade som vid just sexualbrott: en kvinna på hundra män anmäls och döms.
Mer anmärkningsvärt, minst sagt, är hur medierna skildrat de misstänkta.
Aftonbladet hade häromdagen en stort uppslagen artikel där en av dem intervjuas. Redan rubriken – ”fick barnporr på sin mejl – riskerar fängelse” – tar ställning.
Kvinnan berättar att hon fick obehagliga mejl som hon snabbt raderade och om hon nu döms till fängelse så kommer hon ”gå med huvudet högt i alla fall”.
I Expressen berättar en annan av de åtalade om hur mannen skickade ”vidriga länkar” och att hon omedelbart bröt kontakten med honom.
Lokaltidningar och radio har publicerat liknande intervjuer. Allt tycks vara den huvudåtalade mannens fel.
Kvinnorna har genomgående beskrivits på ett helt annat sätt än vad som hade varit fallet om de varit män.
Det är svårt att frigöra sig från misstanken att orsaken till denna egendomliga journalistik är att vi än i dag har svårt att tänka oss kvinnor som brottslingar i allmänhet och sexbrottslingar i synnerhet.
Eller att vi i varje fall inte tar deras gärningar riktigt på allvar.
Sanningen är att det tycks vara vanligare att kvinnor förgriper sig på barn än vad vi trott.
Det finns undersökningar där forskare har intervjuat ett statistiskt urval av befolkningen anonymt om övergrepp som inte anmälts.
Svaren tyder på att en kvinna ligger bakom var tionde kränkning.
Det här är inga siffror som ställer alla begrepp på huvudet.
Men journalistiken kring denna utredning har utgått från föreställningen att de misstänkta är några slags viljelösa offer för en satanisk man.
Vilket, om inte annat, avslöjar en egendomlig och förlegad kvinnosyn.
Det är märkligt att det över huvud taget måste påpekas att det är lika allvarligt att kvinnor konsumerar barnporr som att män gör det.
Domstolen lär inte begå samma misstag som medierna.