Nämndeman jävig i enormt knarkmål
En nämndeman får inte längre delta i ett av de största knarkmålen någonsin i Sverige.
Frågan är om inte hela rättegången borde tas om.
I november åtalades 13 personer vid Göteborgs tingsrätt, misstänkta för att ingå i en narkotikaliga som har odlat hundratals ton cannabis i industriell skala i olika hus på sex platser i Sverige och Danmark.
Enligt åklagaren har knarkaffärerna kopplingar till den senaste tidens våld och skjutningar i Göteborg, som i någon mån handlar om strider mellan olika gäng om narkotikaförsäljning.
Förundersökningen är på runt 10 000 sidor och elva personer sitter häktade, några av dem sedan ett år. Inte småpotatis, med andra ord.
Redan tagit ställning
Men då rättegången hade pågått ett par dagar visade det sig att en av nämndemännen varit domare i ett annat mål som hade nära kopplingar till detta.
Det rörde några småhandlare i samma liga, som åklagaren ville ha dömda innan ledarna ställdes inför rätta.
Nämndemannen hade med andra ord redan tagit ställning till frågor som även ska bedömas i det pågående målet. Och till råga på allt fälldes samtliga småhandlare för brott.
I förra veckan anmälde åklagaren jäv. Göteborgs tingsrätt behövde inte fundera länge för att komma fram till att nämndemannen inte längre skulle få delta i rättegången.
Så långt är allt i sin ordning. Men domstolen beslöt samtidigt att det inte fanns något hinder att fortsätta rättegången med samma juristdomare och nämndemän.
Advokaten har inte fått svar
Är det verkligen bra? Vad har nämndemännen pratat om under fikapauserna? Finns det garantier för att den jävige inte har berättat för de andra om att han redan har varit med om att fälla några personer i ligan?
Om jag var en av de åtalade i denna process så skulle jag inte längre känna mig det minsta säker på att få en opartisk prövning.
Advokat Lars Kruse, som företräder en av de huvudmisstänkta, är av samma uppfattning. Den 2 december skrev han till tingsrätten och frågade om övriga domare kände sig säkra på att de inte var jäviga.
Han har inte fått svar än. Det borde han ha fått. Frågan är inte oviktig.
Det svenska nämndemannaeländet, som tycks sakna början och slut, ska tas på allvar av domstolarna.
Att politikerna skulle göra någonting åt ett system som gång på gång visar sig brista har jag dock förlorat hoppet om.