Skurkstaternas nya ”sport” – grip en utlänning som spelbricka
Skurkstater och diktaturer som Iran, Ryssland och Kina har satt i system att gripa utländska medborgare för att använda dem som brickor i det storpolitiska spelet.
Johan Floderus blev ett oskyldigt offer för detta. Precis som den amerikanske journalisten Evan Gershkovich vars rättegång börjar i Ryssland senare denna månad.
Skurkstaterna vet att greppet nästan alltid fungerar.
Under kalla kriget brukade stormakterna utväxla spioner. Ofta lite i det fördolda.
I dag skaffar man sig medvetet gisslan för att använda i en konkret situation eller för att ha något att ”deala” med om ett läge uppstår där man behöver extra trumfkort på hand.
I västvärlden grips utländska medborgare för att det är misstänkta för allvarliga brott. De fängslas inte på lösa boliner. Det finns oftast tydliga bevis. Besluten fattas av oberoende domstolar och inte av regeringar.
Iran, Kina och Ryssland har en annan taktik.
När Sverige ställde Hamid Noury inför rätta för att ha organiserat en rad avrättningar av politiska fångar i Iran var det för att försöka skipa rättvisa.
Utlöste gripandet
Iran insåg att Sverige som en rättsstat aldrig skulle lämna ut honom frivilligt. Därför försökte man skaffa sig ett verktyg för att kunna tvinga Sverige att släppa Noury. EU-diplomaten Johan Floderus blev den perfekta spelbrickan.
Precis som man några år tidigare grep den belgiske medborgaren Olivier Vandecasteele för att få loss en iransk diplomat dömd för terrorbrott i Belgien.
Rättsfallet mot Noury var helt enkelt det som utlöste gripandet av Floderus.
Skurkstater vet att demokratier inte vill låta sina oskyldiga medborgare ruttna i utländska fängelser. Det bildas opinioner och ett tryck på hemmaplan som innebär en risk för varje demokratiskt vald regering som inte gör allt för att få sina medborgare fria.
Diktaturer har inga sådana problem.
Rättegång mot journalist
Gripandet av utlänningar för att få till utväxlingar har varierat över tid men verkar ha ökat de senaste åren i takt med att de geopolitiska spänningarna ökat.
För ett drygt år sedan grep Ryssland den amerikanske journalisten Evan Gershkovich som arbetar för dagstidningen Wall Street Journal. Han anklagas för spioneri men inga konkreta bevis har presenterats och alla runt honom bedyrar den unge reporterns oskuld.
I slutet av juni börjar rättegången mot honom.
Putin hoppas
I en intervju i vintras med den tidigare tv-personligheten Tucker Carlson medgav president Putin öppet att han hoppades att det skulle kunna bli någon form av fångutväxling med Gershkovich, kanske mot en rysk agent som mördade en tjetjen i Berlin för några år sedan och nu sitter i tyskt fängelse. Men uppenbarligen finns det fortfarande hakar i den processen.
Några månader efter att Frankrikes president Macron tidigare i år trappade upp retoriken mot Ryssland och hotade med att Nato skulle kunna skicka soldater till Ukraina greps den franske medborgare Laurent Vinatier i Ryssland. Han arbetar för den schweiziska organisationen Centrum för humanitär dialog och anklagas för spioneri. Han har tidigare arbetat för bland annat Nato.
Man kan se det som ett sätt att ”straffa” Frankrike. Men det kan också vara så att Vinatier framöver kommer att användas för någon form av fångutväxling.
Kan gripa vem som helst
I praktiken kan i dag vilken utländsk journalist som helst verksam i Moskva eller utlänningar som arbetare för tankesmedjor och liknande organisationer i Ryssland gripas när som helst på falska grunder. Rättsosäkerheten är total.
Kina har också tillämpat den här metoden.
Kanada grep 2018 på begäran av USA Meng Wanzhou, dotter till grundaren av telekombolaget Huawei. Hon anklagades för att ha försökt kringgå USA:s sanktioner mot Iran.
Kina svararade med att en tid senare gripa två kanadensiska medborgare i Kina och anklagades för grova brott.
När Wanzhou, som var vice ordförande i Huaweis styrelse, i september 2021 släpptes och kunde återvända till hem frigav Kina de två fängslade kanadensarna.
Givetvis är det omöjligt att i varje enskilt fall helt utesluta att det kan finnas grund för anklagelser som Iran, Kina och Ryssland riktar mot gripna utländska medborgare. Men i inget av de aktuella fallen har diktaturerna presenterat några konkreta bevis för sina spionanklagelser.
Det är nästan alltid summariska rättegångar som hålls bakom stängda dörrar där omvärlden får veta väldigt lite.
Förr gav ett utländskt pass ofta ett visst skydd. Det kostade för mycket att gripa en amerikan eller fransman på oriktiga grunder. Den tiden är förbi.
Den svensk som funderar på en semester eller jobbresa till Tehran eller Moskva bör tänka sig för mer än en gång.
