”Lex Lilla hjärtat” inger hopp

Två år efter Lilla hjärtats död föreslog socialminister Lena Hallengren i dag fem lagändringar.

Inte en dag för tidigt, men så har också alla dessa månader kantats av ett udda bråk mellan regering och riksdag och juridiska invändningar mot tidigare försök att peta i paragraferna.

Den treåriga flickan hittades undangömd och död under en barnsäng, kraftigt undernärd, obduktionsprotokollet innehöll 102 olika punkter, fyra narkotiska preparat i blodet.

– Det här borde inte kunnat hända, sade Hallengren vid dagens digitala presskonferens, ett påpekande som sannolikt ingen invänder mot.

Esmeralda, som även kallats ”Lilla hjärtat”, blev bara 3 år.

Lilla hjärtat omhändertogs vid födseln då flickan led av abstinens på grund av moderns missbruk, placerades i familjehem men lämnades tillbaka till föräldrarna då hon var två år efter ett olycksaligt beslut i Kammarrätten.

Ett anständigt samhälle strävar mot att bli bättre och försöker lära sig av misstag och dagens förslag är små men viktiga steg mot någonting som förhoppningsvis blir bättre.

Lagändringarna betyder att kraven på sociala myndigheter och politiker i fall som dessa blir större.

När barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet får socialnämnden inte besluta att vården ska upphöra förrän föräldrarna skärpt sig ordentligt.

Dagens skyldighet för nämnden att överväga överflyttning av vårdnaden efter tre år kortas till två år.

En abrupt hemflytt av barn ska hindras genom att nämnden blir skyldig att överväga flyttningsförbud. Och efter att en placering upphört måste uppföljning göras.

 

Dessa och andra krav landar hos redan i dag hårt pressade och inte sällan underbemannade socialkontor.

Räcker de nya reglerna? Skapas garantier för att inga fler barns liv slutar som Lilla hjärtats?

Naturligtvis inte. Socialstyrelsen släppte i förrgår en rapport som visar att ungefär tio barn om året dödas, inte sällan av en förälder.

I nästan samtliga dessa fall har såväl barn som föräldrar haft en hel del kontakter med olika myndigheter och aktörer, men larm har inte slagits, för lite har gjorts.

Mer behöver naturligtvis göras, vilket socialministern var klok nog att medge i dag.

Det kommer även oppositionen att hävda. Det politiska efterspelet av tragedin har kantats av den ena kontroversen i riksdagen efter den andra.

Socialutskottet har tidigare lagt fram egna lagförslag. Den normala gången är att regeringen sköter detta jobb, men utskottet dammade av en utredning från 2015 och gjorde delar av det till sitt.

I december 2020 gjorde riksdagen tummen upp för några av förslagen. Att en ny lag drivs igenom på det här sättet har hänt tidigare, men är mycket ovanligt.

En viktig fråga återstår. Utskottet vill att barnets bästa ska vara avgörande vid bedömningen om placering i familjehem ska upphöra eller ej.

 

I somras tillsatte socialutskottet en egen utredare som ska se över frågan. Hovrättspresidenten Anders Hagsgård väntas lämna sitt förslag i mars.

Lilla hjärtats död var en katastrof.

Det straffrättsliga ansvaret bär modern, dömd till åtta års fängelse för dråp.

Möjligen finns även en moralisk skuld att fördela.

 

Att tragedin fortsätter att väcka politiskt engagemang inger dock något slags hopp för ett Sverige som behöver bli bättre.

Esmeralda.

Följ ämnen i artikeln