Frågorna kring coronalagen hopar sig
Regeringen verkar ha noll koll
Konstigheterna hopar sig kring tillkomsten av den nya, tillfälliga pandemilagen.
Först hände ingenting på sex månader. Sedan blev det ultrabråttom. Riksdagen extrainkallades.
Frågorna är oroväckande många.
Det är lätt att förstå att allt inte blir rätt från början under en så exceptionell situation som en pandemi orsakad av ett hittills okänt virus.
Ändå vill man att regeringen åtminstone ska ge sken av att ha kontroll.
Det gäller tyvärr inte den nya, tillfälliga pandemilagen. Hanteringen av den ger upphov till många frågetecken. Den är helt enkelt gåtfull.
Gåta ett: Vad var det för fel på den första pandemilagen?
I mitten av april infördes den första tillfälliga pandemilagen. Den gällde till den sista juni och förlängdes inte.
Men den användes heller aldrig. Regeringen, som själv föreslagit den, ansåg att den var oanvändbar. Men på vilket sätt? Oklart.
Det man vet är däremot att socialminister Lena Hallengrens (S) statssekreterare i juni kontaktade riksdagspartierna för att sondera terrängen för en fortsättning eller en ny lag. Men ingenting hände.
Gåta två: Varför hände ingenting på ett halvår?
Efter kontakten med riksdagen i juni verkar regeringen på just den här punkten tagit det väldigt lugnt.
Men i oktober uppmanade riksdagen, efter initiativ från Centerpartiet, regeringen att utarbeta en tillfällig covid-19-lag.
Inget hände då heller.
Månaderna gick och strax före jul hade riksdagspartierna på nytt Hallengrens statssekreterare i luren. Och nu var det bråttom. Ett lagförslag skulle snabbt på riksdagens bord, beslut skulle helst fattas under jullovet.
Hur gick diskussionerna i regeringskansliet mellan juni och december? Man undrar.
Men klart är att det plötsligt blev väldigt bråttom. Klart är också att regeringen inledningsvis ville att lagen skulle trädde i kraft i juni i år.
Det tyckte riksdagen var alldeles för sent och krävde mer action från socialdepartementet. De ville ha lagen på plats senast i mars.
Till slut blev det den 10 januari, på söndag.
Men för att det skulle vara möjligt blev remisstiden rekordkort och riksdagen fick kallas in från juluppehållet för att slå klubban i bordet.
Gåta tre: Varför är lagen plötsligt så viktig?
Den nya, tillfälliga covid-19-lagen löper ut den sista september. Den ger regeringen möjlighet att stänga eller begränsa verksamheter för att minska smittspridningen. Det kan handla om allt från att begränsa antalet kunder i butiker och köpcentra, flanörer i parker, picknickdeltagare och annat.
Men det var alltså inte så viktigt i oktober. Inte heller i november då den andra covidvågen rullade in.
Nu däremot ska den användas i ”närtid” enligt statsminister Stefan Löfven (S). Vad är det som förändrats? En gåta.
Gåta fyra: Varför löper lagen ut i september?
Den nya lagen ska användas när den behövs. Riksdagen ska godkänna regeringens åtgärder inom en vecka.
Men i så fall kan väl lagen gälla längre än till september? Om den inte behöver användas så kommer den inte att användas. Eller?
Dessutom är det så att en ny permanent pandemilag, även kallad krislag, som ska ge regeringen nya befogenheter i andra krislägen än krig, som exempelvis pandemier eller naturkatastrofer, inte ens börjat utredas. Den kommer kräva grundlagsändringar och kommer därför inte att träda i kraft förrän tidigast 2027, sannolikt ännu senare.
Hela hanteringen är gåtfull. Och den ger inte intryck av att läget är stabilt i regeringskansliet. Snarare motsatsen.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.