Tro’t om ni vill men nu ska EU bli folkligt
EU:s regeringschefer samlas i dag för första gången utan Storbritannien.
På dagordningen står en överlevnadsfråga.
Hur ska EU bli folkligt och syssla med frågor som är viktiga för människor?
Stefan Löfven och ytterligare 26 regeringschefer träffas i förmiddag i Slovakiens huvudstad Bratislava. Hela dagen, inklusive en lunchtur på Donau, ägnas åt EU:s framtid.
Efter Storbritanniens brexitbeslut blev det pinsamt tydligt att EU förlorat sin folkliga förankring. Många av EU:s medborgare ser det som elitprojekt som krånglar till livet. Inte som ett samarbete som är till nytta för alla inblandade.
”Utan folkligt stöd tar populisterna över”
Hemläxan från den brittiska folkomröstningen blev alltså att göra EU folkligt. Enligt Stefan Löfven innebär det att EU inte bara ska syssla med det som är viktigt för människor. Unionen ska också se till att det händer någonting i själva verkligheten. De områden Löfven anser att EU ska koncentrera sig på är jobben, migrationen, miljö och klimat.
Det är, utan att överdriva, en överlevnadsfråga för EU att få tillbaka förtroendet för medborgarna. Utan folkligt stöd kommer populisterna ta över och det stolta projekt som startades för att utrota krig i Europa dö sotdöden. Det kan låta dramatiskt, men så är det.
Europeiska rådets permanenta ordförande Donald Tusk har besökt samtliga premiärministrar i EU inför mötet, även Storbritanniens Theresa May. Han anser att EU ska koncentrera sig på tre områden för att återskapa förtroende.
Tusk vill stänga gränserna
Precis som på Löfvens prioriteringslista är migrationen en av punkterna. Men medan den svenske statsministern vill att det gemensamma asylsystemet ska fungera som det är tänkt vill Donald Tusk stänga gränserna. Han tycker att EU-länderna redan nu ska skicka gränspoliser till Bulgarien dit många flyktingar tar sig för närvarande för att söka sig vidare inom EU:s gemensamma yttre gräns.
En annan punkt på Tusks lista är att sätta in motgift mot människors fruktan för globaliseringen. Det viktigaste verktyget är att sätta fart på ekonomin. I tider av sviktande ekonomi slår ängslan för framtiden alltid rot.
Det tredje punkten är säkerheten, kampen mot terrorismen som i allt högre grad slår mot EU:s medborgare. Även EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som tidigare i veckan höll sitt årliga ”state of the union”-tal i EU-parlamentet, understryker att medlemsländerna måste samarbeta mer mot terrorismen och stärka gränskontrollerna.
Förtroendet för EU låg på topp våren 2007, före finanskrisen. Då sade 57 procent av EU:s medborgare att de hade förtroende för unionen. I slutet av 2012 och under 2013 var det nere på sin lägsta nivå, då var det bara 31 procent som uppgav att de hade förtroende för EU. För ett år sedan, före den värsta flyktingkrisen, var siffran 40 procent. I Sverige exakt lika liten andel som hade förtroende för unionen.