De pressade ner piller i mitt svalg
Jag hade en dröm för några dagar sedan. Det började som någon slags science fiction-saga. Framtid. Sterila miljöer. Konstiga kläder och allt det där som man sett tusentals gånger i filmer på samma tema. Spetsat med en total frånvaro av mat. Bara piller fanns att tillgå för att täcka näringsbehovet. Så långt var drömmen rätt spännande och kul. Sen togs jag till fånga i en nerbränd djungel av nån terrorgrupp med högst oklara motiv och mina känsloreaktioner på det här brutala frihetsberövandet – kamp, panik, skräck, aggression, ångest – började genast också att dämpas, suddas ut med piller som så fort jag började klarna till och återfå handlingsförmågan pressades ner i svalget på mig.
Sci-fi-drömmen övergick i en hallucination där alla mina känslor blev till en enda luddig, odefinierbar massa och där någonstans vaknade jag kallsvettig med dunkande hjärta.
Det tog ett tag att hämta sig från mardrömmen som med största sannolikhet tog fäste för att jag de senaste dagarna har sträckläst Ingrid Betancours bok ”Också tystnaden har ett slut”, om hennes sexåriga fångenskap hos Farc-gerillan i Colombia.
Men jag kan inte heller låta bli att tycka att det var häpnadsväckande när jag gick in på svd.se samma morgon och läste om den ökade förskrivningen av läkemedel för sömnbesvär och psykiska problem till barn och ungdomar.
Framför allt är det förskrivningen av sömnmedel som har ökat explosionsartat. 170 procent på sex år. Och mest ökar ett piller som inte är godkänt för barn, melatonin, som kan störa könsutvecklingen hos barn som inte nått puberteten. Också läkemedel mot ADHD har ökat med 178 procent. Likaså förskrivningen av lugnande medel.
Vi proppar i våra svenska kids piller helt enkelt. Det kan vi inte blunda för.
Vi dämpar deras vittnesmål om en tillvaro som sätter för stor press, för höga krav, och som rusar på i ett för högt tempo för att de ska mäkta med. Ett samhälle med extremt snäva ramar för hur barns liv får se ut. Förskola, skola, aktiviteter.
Inget utrymme alls för familjer med två heltidsarbetande föräldrar att ta ledigt för att ta hand om en stressjuk liten unge som stör familjens nattsömn med ständiga uppvaknanden och oroligt humör.
Inget utrymme alls för samhället att erbjuda de känsligare barnen mindre barngrupper, ett lugnare tempo och större kontinuitet.
Stress och psykisk ohälsa är västvärldens största hälsofara, givetvis avspeglar sig det på barnen. Och det kan ingen quick fix med piller råda bot på. Vi måste ändra på våra liv.
Helvete
Att annonser inte är annonser längre. Reklam smygs i stället in bland redaktionellt material på landets samtliga stora tidningar och nyhetssajter. Partner Promotion är ett enda stort hyckleri bland de som säger sig syssla med seriös journalistik.
Himmel
Min mellanson har lärt sig simma. Det gjorde mig lyckligast den här veckan.