Lysande tv inifrån en rättsal
SVT:s nya satsning ställer viktiga frågor om dömande och rättssäkerhet
Har vi alltid rätt till advokat? Blir det automatiskt en andra chans i hovrätten?
Det första avsnittet av SVT:s nya serie inifrån en rättssal är lysande folkbildning.
1948 infördes ett generellt fotograferingsförbud i rättegångsbalken. Motivet var att den tidens fotoblixtrar orsakade rök och knallar som kunde störa processen och den åtalade ansågs orsakas onödigt lidande.
Snart 70 år senare har dokumentfilmaren Fredrik Undevik fått tillstånd att ta oss med bakom skranket då rättvisa ska skipas.
Det första avsnittet, som sändes i går kväll, handlar om Lennart, som bor på en husbåt mitt i Stockholm. Han har för all del en kajplats han betalar för, men gillar att tuffa runt och bo här och där.
Efter att Lennart några månader legat förtöjd vid Årstaviken blir han anmäld av en irriterad granne, utredning inleds och han åtalas för egenmäktigt förfarande. Han har bott olovligt på Stockholm stads vatten, anser åklagaren.
Det är fantastisk tv. Den åldrade mannen i hästsvans som bara har gått grundskola förvägras offentligt betald advokat och tar i stället hjälp av kompisen Tommy, inte heller han bevandrad i paragrafer, praxis och juristlingo.
– Jag slåss för mitt liv. Detta är mitt sätt att leva.
I rättssalen tvingas Lennart själv förhöra vittnen och plädera. Mot sig har han en rutinerad åklagare. Ni hör själva hur styrkeförhållandet ser ut. Mycket riktigt, fällande dom och 5000 i böter.
Men Lennart ger sig inte. Han överklagar och hovrätten bestämmer sig för att ta upp fallet. Advokat har han också rätt till.
Scenen då Lennart och Tommy några veckor senare sitter i Svea hovrätts gamla lokaler och väntar på att domen ska avkunnas är enastående spännande. Jag kommer på mig själv att knyta näven av glädje då det visar sig att han frias.
Rörande är att se hur de två männen tragglar sig igenom domen flera gånger innan de begriper. ”Åtalet ogillas. Vad fan betyder det?”.
”Domstolen - friad eller fälld?” är nu inte bara ännu en av dessa trivsamma berättelser om hur David besegrar Goliat. Det är även ett pedagogiskt och förklarande program.
Jag tror inte alla känner till att staten inte anser sig ha råd att alltid bekosta oss med en advokat om vi blir misstänkta för brott. Att det inte ens är självklart då, som i detta fall, fängelse ingår i straffskalan.
Det är nog inte heller så att alla vet om att det inte är säkert att vi ska få en andra chans om vi fälls i tingsrätten. I många mindre mål krävs att hovrätten beviljar prövningstillstånd. Överrätten säger för det mesta nej.
Ofta krävs antingen att fallet har principiell betydelse eller att misstanke har uppstått om att tingsrätten har dömt tokigt för att ett mål ska gå till förnyad prövning.
Hur många är beredda att ta kampen och ge sig ut i en snårig, juridisk terräng utan att ha ett proffs som kan lagen vid sin sida? Trots att konsekvenserna vid fällande dom kan bli svåra, med till exempel en notering i belastningsregistret och svårigheter att få jobb?
Mikael Mellqvist, lagman vid Gotlands tingsrätt, tycks vara en man med integritet. Han intervjuas i programmet och ifrågasätter vissa kollegors eviga försäkringar om att de dömer strikt objektivt.
Påverkas, frågar han sig, domare verkligen inte av sina känslor, åsikter och värderingar? Och är det bra för rättssäkerheten att effektivitet blivit viktigare och viktigare inom domstolarna? Dömandet, säger Mellqvist, har gått från kvalité till kvantitet.
Att förmågan att snabbt stuva undan mål numera är en av faktorerna som avgör en domares löneutveckling är för övrigt en orimlig ordning.
SVT:s nya satsning på juridik ställer viktiga frågor om dömande och rättssäkerhet. Fem plus.