Något har hänt – politiken vässas
Någonting har hänt.
Bakom 1 maj-talens ordridåer anas en ny beslutsamhet. Ett sammanbitet, hit men inte längre.
Våren har varit en prövningens tid för Socialdemokraterna. Kraftigt sjunkande väljarstöd. Och AMF-skandalen som grädde på moset.
Men i går, på arbetarrörelsens högtidsdag 1 maj, kunde man ana konturerna av en omstart. Den otydliga oppositionspolitiken, som mer gått ut på att gnälla på regeringen än att presentera alternativ, ska vässas.
Första målet är valet till EU-parlamentet om en dryg månad. Hela partiapparaten rustas nu för att det inte ska bli ett fiasko.
I så fall riskerar kritiken av partiledningen att nå orkanstyrka.
I förra parlamentsvalet valde 24,6 procent av väljarna (S). Det var ett uselt resultat. Men Socialdemokraterna förblev klart största parti.
Siktet nu är inställt på att inte förlora den positionen. I flera färska opinionsmätningar är (S) och (M) nästan jämstora.
Det får inte bli valresultatet, i så fall skadas självkänslan hos (S) mer än som går att beskriva. Inte sedan 1914 har ett annat parti varit större än Socialdemokraterna i ett allmänt val.
Viktigt för att lyckas är att öka valdeltagandet från förra valets 37,9 procent. Lågt valdeltagande gynnar de borgerliga.
Därför uppmanade både Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin sin publik att gå och rösta – och helst också ta med sig några kompisar.
Det är inte magi Socialdemokraterna använder sig av när de nu skärper profilen. Utan väl beprövade, traditionella metoder.
Den första är att markera att Socialdemokraterna gör skillnad, det är inte egalt vilka som sitter vid makten. En självklarhet kan tyckas, men en självklarhet som många väljare uppenbarligen inte uppfattat.
LO:s avtalssekreterare Per Bardh påpekade i sitt tal att Socialdemokraterna inte är Alliansen och lite till. LO:s ordförande Lundby-Wedin räknade upp 22 punkter som hon ansåg illustrerade skillnaden mellan Socialdemokraterna och regeringen.
Den andra är att rikta sig till kärnväljarna. Tydligast där var Mona Sahlin som lovade att pensionärer inte ska betala högre skatt än löntagare om (S) vinner riksdagsvalet nästa år. Enligt valforskarna vid Göteborgs universitet är Socialdemokraterna överrepresenterade i alla åldersgrupper över 60.
Även fackligt aktiva tillhör dem som Socialdemokraterna inte har råd att tappa om de kommande valen inte ska bli en besvikelse.
Därav skurar av löften som talar till dem, exempelvis höjd a-kassa.
Den lista med ett 30-tal underskrifter från fackligt aktiva som nu cirkulerar kan, hur märkligt det än kan verka, också stärka S-ledningen.
På pappret vill de ha en protestdag ”mot kapitalismens kris och all högerpolitik” den 15 september.
Bakom detta modesta krav döljer sig, enligt initiativtagaren Dennis Bäcklund, avdelningsordförande i Pappers, ett stort missnöje med Sahlin och Lundby-Wedin. De bör bytas ut, oklart mot vilka.
Men flera av undertecknarna har bakgrund i olika trotskistiska partier. Att de tycker S-ledningen är på fel spår förvånar nog ingen.