Panik råder i högkvarteret
För första gången på årtionden har försvarshögkvarteret skarpt läge, som det heter på militärspråk. Det vi då får se och höra borde göra allmänheten bekymrad. Är det dessa människor i högkvarteret som ansvarar för vår säkerhet?
– Vi vet ju fan inte vad som är upp och ner på en skokartong. Hur ska vi då kunna säga vad som hänt på en sådan här skjutning, sa försvarets informationsdirektör Erik Lagersten förra veckan.
Han talade med pressekreteraren Philip Simon om utredningen av dödsskjutningen av officerarna Gunnar Andersson och Johan Palmlöv och deras afghanske tolk den sjunde februari. TV4:s reporter Johan Fredriksson råkade höra samtalet i sin mobiltelefon.
Det samtalet förstärker bilden av panikslagen försvarsledning.
Överbefälhavaren flydde – för en gångs skull är det korrekt att använda det ordet – när Aftonbladet ville ha en kommentar om uppgifterna att Andersson, Palmlöv och afghanen träffades av skott från den egna sidan. Det tog en arbetsdag för pressekreteraren Philip Simon att ringa tillbaka och lämna de mest triviala, grundläggande uppgifter om utredningen som jag bad om för några dagar sedan.
För en vecka sedan klagade generalmajor Berndt Grundevik över ”upprörande spekulationer” i Aftonbladet om dödsskjutningen. Det gjorde han i en lång skrivelse på försvarsmaktens hemsida.
Uppenbarligen återfinns de upprörande spekulationerna även i högkvarteret. Försvarsmaktens presschef Roger Magnergård ryckte ut i helgen för att försöka förklara varför informationsdirektören inte vet vad som är upp och ner på en skokartong.
Magnergård sa att informationsavdelningen är frustrerad över att den inte får tillräckligt med information.
Förklaringen kanske är sann men den inger inte förtroende.
Varför ska journalister alls ringa försvarets så kallade informatörer om de inte har något att informera om?
Och varför får de inte den information som de anser sig behöva?
I går skrev informationsdirektör Lagersten – han med skokartongen – en text på försvarets hemsida. Där polemiserar han mot ”dem som driver en egen tes” om vad som hände vid dödsskjutningen.
Det är ett försök att blanda bort korten. Jag antar att Lagersten syftar på Aftonbladet, som avslöjat en schism mellan polisen och militären. Men mig veterligt har ingen journalist drivit någon tes om vad som skedde i Afghanistan den sjunde februari.
Vad media ställt frågor om är:
Vill militären reda ut vad som hände?
Och kommer allmänheten att få veta?