Ingen vågar göra något åt hedersvåld i Sverige

Läs Oisín Cantwells kolumn

Så har då ännu en kvinna hedersmördats.

Cirka 70 000 unga i Sverige lever under hot om vad som händer om de inte gifter sig med rätt person.

Det är inte vackert att politikerna väljer att titta åt ett annat håll.

Det har varit märkligt tyst om Jian, som mördades av sin adoptivfar i måndags.

Visserligen hålls i dag en manifestation mot hedersmord i Katrineholm, men tidningar, radio och tv har inte ägnat den unga kvinnans död någon större uppmärksamhet.

Allt var så annorlunda då Fadime Sahindal sköts av sin far i Uppsala 2002.

Det gjordes tv-dokumentärer, skrevs spaltmeter, kronprinsessan och ministrar kom till begravningen.

Kan det vara så att politiker och journalister är rädda för att uppfattas som rasister eller islamofober?

Det menar i varje fall Sara Mohammad, ordförande i riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime och en av Sveriges ledande experter på hedersrelaterat våld.

Hon säger att den här typen av våld har flera likheter med annat våld som män utsätter kvinnor för. Patriarkala strukturer är alltid närvarande.

Den avgörande skillnaden är de religiösa normer som härskar i vissa muslimska miljöer. Normer som var så uppenbara i fallet Fadime att det inte gick att blunda.

Siffrorna från de få undersökningar som gjorts visar att många unga kvinnor – och unga homosexuella män – lever under orimliga förhållanden i Sverige i dag.

l 70 000 människor mellan 13 och 25 år upplever ”begränsade villkor” när det gäller deras blivande äktenskap, enligt en rapport från Ungdomsstyrelsen förra året.

l 16 procent av flickorna får inte välja själva vilka de ska gifta sig med, visar en studie om hedersrelaterat förtryck som

Stockholm stad genomförde förra året.

l Runt 1 500 unga kvinnor riskerar att utsättas för våld som hör ihop med familjens heder, enligt en nationell rapport som presenterades 2004.

En rapport som dock kritiserades av polisens expert Kickis Åhre Älgamo, som menade att det verkliga antalet är mycket större.

Problemet, säger hon, är att kunskapen om vad som utmärker den här typen av våld är alldeles för liten.

Under 2007 och 2008 började plötsligt unga invandrarkvinnor trilla ner från balkonger.

Kvar i lägenheten fanns pappor och bröder som alla sa att kvinnan tagit livet av sig. Inte ett enda fall ledde till fällande dom.

Åhre Älgamo har tittat igenom utredningarna och upptäckt att det funnits hederskonflikter i samtliga fall. Men poliserna har varit för okunniga för att se sambanden.

Allt hade givetvis varit annorlunda om männen som mumlade om självmord haft Hells Angels-västar på sig.

Det finns även exempel på privata rättegångar inom släkten. Män åtalas för till exempel våldtäkt, men frias av släktens överhuvud.

Ett parallellt juridiskt system är ett direkt hot mot demokratin, men vi vet väldigt lite om fenomenet.

– Jag vet ett exempel där den våldtagna kvinnan blev så arg att hon gick till polisen efter den friande, privata domen. Bevisen var starka och mannen dömdes för våldtäkt, säger Åhre Älgamo.

Hon har identifierat fyra områden där något måste ske.

En övergripande diskussion om hur hedersvåld ska bekämpas i skolorna.

Landstingen ska inte tillåtas att återskapa mödomshinnor. Varför ska svenska staten upprätthålla myten om denna hinna?

Tvångsäktenskap ska kriminaliseras.

Ett beslut av regeringen om en översyn av de parallella rättegångarna.

Men det politiska mod som krävs för att göra någonting åt en oacceptabel situation finns inte i Sverige i dag.

Följ ämnen i artikeln