Har du fått en Tiktok-hjärna?
Varningstecken: Tråkigt att läsa och lära sig nya saker
Är du osäker på när du senast lyckades läsa ut en hel bok?
Du kanske mutar barn med onsdagsgodis för att läxorna ska bli gjorda.
Du är inte ensam. Människan blir allt mer lik hundar.
Är det Tiktoks fel?
Det var i slutet av 2010-talet som en kinesisk videoapp plötsligt tog världen med storm med sina korta klipp och Världens Bästa Algoritm. Och dominansen har hållit i sig. De senaste åren har Tiktok varit den mest nedladdade appen globalt och anses numera vara ett måste för den som vill vara kulturellt medveten eftersom det är där som trender föds och blir populära.
Det har inte undgått konkurrenterna som kopierar allt Tiktok gör, vilket till och med fått ett namn: Tiktokification. Eftersom de sociala medierna har förvandlats till streaming-plattformar är det här det nya Streaming-Kriget utspelar sig. Och det ligger miljarder kronor i potten.
Därför har både YouTube och Instagram kopierat Tiktoks framgångsrecept med korta videos och därmed skapat egna dopaminfabriker i form av Instagram Reels och YouTube Shorts. Så till alla er som hoppas på att trenden ska avta: hold my beer.
Sedan de oansvariga utgivarna stal uppmärksamhets-megafonen från de traditionella publicisterna har rubrikerna om desinformation, farliga trender och mobbning på de ungas favoritappar haglat i nyhetsmedierna som – i bästa fall och till skillnad från dopaminfabrikerna – premierar källkritik och samhällsnytta framför popularitet och snabba cash.
Men, vi pratar alltför lite om hur de digitala spegelvärldarna på plattformar som Tiktok, Instagram och YouTube påverkar våra hjärnor. Den nya tidens innehållskonsumtion av korta videos har nämligen visat sig vara direkt skadlig för vår inlärningsförmåga.
En rak fråga till dig som har barn i skolåldern: tycker ditt barn att det är tråkigt att läsa och göra läxor? Om svaret är ja kan det bero på att hen har utvecklat en ”Tiktok-hjärna” som gör det svårare att engagera sig i aktiviteter som inte ger omedelbar belöning. Att dopaminapparna skapar beroende visste vi redan.
Nu visar en ny studie att konsumtionen av korta videos även kan skada barns koncentrationsförmåga.
Det kan låta som en självklarhet. Men om det är en självklarhet: varför låter vi det pågå? Vi håller på att bli hundar som kräver godis för minsta lilla engagemang. Ocharmigt, absolut, men framför allt riskerar konsekvenserna av beroendet och det nya belöningssystemet bli stora. Både för barnen och samhället – vilket statistiken redan visar.
Enligt den internationella studien PIRLS, som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4, har svenska elever blivit sämre på att läsa. Och enligt en svensk rapport från tidigare i år har endast 3 procent av våra barn en hälsosam livsstil, baserat på myndigheternas rekommendationer.
Vill du ha tydligare siffror? Varsågod: endast var femte svenskt barn är fysiskt aktiv minst en timme per dag. Visst, man blir glad och det är sunt att springa – men ingenting är uppenbarligen lika tillfredsställande som den senaste virala Tiktok-trenden.
Att våra barn blir sämre på att läsa och lära sig nya saker kan på sikt ha betydligt större inverkan på mänskligheten än osmakliga trender, som sällan är trender utan snarare stormar i vattenglas. Och det blir dyrt för Sverige. Minskad inlärningsförmåga gör oss mindre produktiva, försämrar vår konkurrenskraft på världsmarknaden, kräver större utbildningsresurser och riskerar att öka klyftorna i samhället.
Vi inser konsekvenserna av tiktokification-trenden som sprids som en löpeld via våra barns telefoner, men vad gör vuxenvärlden? Vad gör föräldrarna för att rädda barnen från att utveckla en ”Tiktok-hjärna”?
Vi kan inte blunda för detta hot mot den unga generationen och samhällsutvecklingen. Det är ett stort misstag som jag hoppas att våra barn inte ska behöva straffa oss för på vår dödsbädd. Men frågan är om de ens är förmögna att förstå dopaminfabrikernas baksida? Än mindre minnas.
Vems är ansvaret för att barns hjärnor får träning? Det är lätt att peka och skylla på andra. I det här fallet Tiktok. Men om du väljer den enkla utvägen är risken stor att även du har drabbats av ”Tiktok-hjärna”.