Vill Putin tvinga bort USA från Europa?

Uppdaterad 2022-01-12 | Publicerad 2022-01-11

Många undrar vad president Putin egentligen vill uppnå med sina plötsliga och ultimativa krav på Nato.

Det kan vara så att han ser en unik chans att tvinga bort USA från Europa och lämna fältet fritt för Ryssland.

Alla säkerhetspolitiska experter säger samma sak. Till och med Putin själv begriper att hans krav att Nato ska utfärda garantier för att dra sig tillbaka till det läge som rådde i Europa före 1997 när Nato utvidgades österut är omöjliga för väst att acceptera.

Men tänk om Putin har siktet ställt högre än så. Kanske vill han inte bara driva Nato på reträtt utan också tvinga fram ett läge där USA inte längre står som garant för Västeuropas säkerhet. Det skulle helt ändra maktförhållandena på vår kontinent och på sikt hur våra samhällen ser ut.

Rysslands president Vladimir Putin.

Ända sedan andra världskrigets slut har USA stått som den yttersta garanten för Europas säkerhet. USA har fortfarande över 60 000 soldater stationerade i Europa liksom kärnvapen. I en väpnad konflikt anser militär expertis att Europa är helt beroende av USA:s stöd för att kunna försvara sig mot en eventuell rysk attack.

Men under en längre tid har det stått klart att USA blivit alltmer tveksamt till att axla rollen som Europas försvarare. Det började redan under president Barack Obama som ville att USA skulle leda mer "bakifrån" och Europa ta ett större ansvar för sitt eget försvar.

En försvagad supermakt

Donald Trump hotade till och med att lägga ner Nato och sådde tvivel om USA verkligen skulle komma till undsättning enligt den kollektiva försvarsgaranti som finns i Natos artikel 5. Om ett land blir angripet ska alla ställa upp till dess försvar.

Trump backade en aning efter att han tyckte sig ha fått garantier för att Europas länder skulle satsa mer pengar på Natos gemensamma försvar men lämnade efter sig ett stort tvivel om alliansens framtid.

Nuvarande presidenten Joe Biden uttalade direkt sitt starka stöd för Nato men när det vars dags att dra sig tillbaka från Afghanistan gnisslade det rejält i samarbetet mellan USA och övriga Nato-länder.

Tillbakadragandet blev en katastrof för Biden. Ett pinsamt bevis över hur försvagad supermakten blivit av de långa krigen i Irak och Afghanistan. Talibanernas seger över USA noterades givetvis i Kreml som minns hur deras militära äventyr i Afghanistan lade grunden till Sovjetunionens kollaps.

USA:s president Joe Biden.

Den amerikanska militärmakten är fortfarande oerhört stark och välutrustad. Men den tidigare så självklara rollen som världspolis är starkt ifrågasatt inte minst av delar av den egna befolkningen. Många amerikaner vill inte se sina söners och döttrars liv offras i krig på andra sidan jordklotet som de inte begriper.

Skickar inga trupper

Detta har givetvis noterats av Vladimir Putin. Med sina hot hoppas han att fler amerikaner ska dra slutsatsen att det är bättre att låta Europa sköta sina egna problem.

En supermakt som inte är beredd att strida är inte längre en supermakt. Framförallt går den att utmana.

Putin kan känna sig rätt säker på att även om han invaderar Ukraina så kommer USA eller Nato inte att skicka några trupper. Det gör att han sitter med starka kort. Han har redan visat att han är villig att ta till militära medel för att få som han vill.

Ryska soldater övar i Rostov-regionen i landets södra delar, onsdagen den 22 december.

Normalt utgår man från att en amerikansk president ska sitta i åtta år. Men med Biden är det ingen självklarhet. Han kommer att vara 82 år i valet 2024 och det är inte givet att han ställer upp för omval. Möjligheten finns att Donald Trump ställer upp igen.

Det gör läget i USA och världen betydligt mer osäkert och instabilt.

Det kan vara ett skäl till att Putin lägger fram sin kravlista just nu. Han ser en blotta där han kan gå till attack och tvinga fram eftergifter.

Målet kan vara större

Lägg till det att Angela Merkel som varit en stark och enande ledare i Europa har lämnat politiken efter 16 år. Ersättaren i Europas stortmakt Tyskland, Olaf Scholz, är ett i stora delar oprövat kort.

I den andra stormakten Frankrike är läget också osäkert. I vår hålls presidentval och även om Emmanuel Macron ligger bra till så är en seger långtifrån given.

Allt detta gynnar Putins planer.

Ukrainska soldater bevakar gränsen mot Ryssland, fredagen den 7 januari.

Han har dessutom ett extra påtryckningsmedel i den ryska naturgasen som förser stora delar av Europa med livsviktig energi i klimatomställningen. Ryssland har avstått från att öka sina gasleveranser och därmed bidragit till de rekordhöga elpriserna som blivit ytterligare en destabiliserande faktor.

Det ska mycket till för att han ska lyckas förmå USA att militärt överge Europa men polariseringen i den amerikanska folkopinionen främjar Rysslands syften.

Att Ryssland inte kan acceptera att Ukraina blir medlem av Nato är ingen nyhet. Men till och med den västliga militäralliansen har gjort klart att ett medlemskap inte är aktuellt inom överskådlig tid.

Så det är svårt att se vad Putin är så orolig över.

Att han ändå så hårt driver kravet på "järnhårda garantier" att Nato inte ska utvidgas tyder på att hans mål kan vara större än att bara stoppa Ukraina från att bli en del av västlägret.