Byråkratin undergräver existensen för hemtjänsten
Byråkratin, krånglet och stelbentheten undergräver existensen för den traditionella, biståndsbedömda hemtjänsten.
I stället väljer alltfler åldringar hemtjänst med rutavdrag.
Vårdbiträdet Annelie Carlssons berättelse om byråkratin för att 85-åriga Karin ska få köpa en blyertspenna är skakande. Möjligen hade absurdisten Franz Kafka kunnat tänka ut något i samma stil, men inte särskilt många andra.
Annelie Carlsson jobbar i Stockholms kommun där systemet ParaGå tillämpas inom den biståndsbedömda hemtjänsten, alltså den hemtjänst som kommunen bestämmer över.
ParaGå har kritiserats av utförarna som känner sig övervakade och toppstyrda. I korthet går systemet ut på att man loggar in med sin tjänstemobil och gps, utför de sysslor som är avtalade för dagen under de minuter som har avsatts och sedan loggar ut när man är klar.
Stockholms kommun är inte ensam. Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppger att ett 50-tal kommuner har infört elektronisk rapportering i hemtjänsten.
Men inte heller kunderna är nöjda. Också de upplever byråkrati, centralstyrning och att de inte kan få den hjälp de själva frågar efter.
Ett alternativ för många äldre har därför blivit att själva köpa hemtjänsttjänster med Rutavdrag. Enligt den senaste utgåvan av Skatteverkets statistiska årsbok köpte 479 000 personer Ruttjänster. Av dem var 180 000, nära 38 procent, 65 år eller äldre. En tredjedel av den totala avdragssumman rörde ålderspensionärer och 66 procent av dem var kvinnor.
Fördelarna för den enskilde är uppenbara. Man bestämmer själv vad som ska göras och flexibiliteten är större. Ett besök avsett för städning kan utan krångel styras om till tvätt eller någonting annat.
I många fall är den, genom skatteavdraget, dessutom billigare än den biståndsbeslutade hemtjänsten. Det gäller dock inte personer som har mycket stort behov av assistans. Ett tak för hur mycket hemtjänsten får kosta per månad finns nämligen.
Sammantaget betyder det här att byråkrati och stelbenthet undergräver intresset för biståndsbeslutad hemtjänst. Den som inte är i stort behov av stöd och fortfarande är någorlunda klar i huvudet väljer självfallet en stödform som de själva har större inflytande över.
Det skulle jag också göra, särskilt om alternativet är en helt sjuk byråkrati och ett femtontal beslut för att få köpa något så enkelt som en, enda blyertspenna.
Stockholms kommun ska nu utreda Paragå-systemet, efter bland annat efter strejk och lockout av hemtjänstanställda organiserade av syndikalisterna som starkt kritiserat systemet.
Det, och liknande system, infördes för att kommunen vill veta att de tjänster de köpt av hemtjänstföretagen verkligen blir utförda. Det är begripligt. Men frågan är om systemet behöver vara fullt så stelbent som i dag.
En annan övervakning av de anställda gäller resan, eller promenaden, mellan klienterna. Ombudsmannen Peter Larsson på Kommunal säger, enligt tidningen Arbetet, att avvikelser från rutten lett till både varningar och uppsägningar.
Den här typen av detaljstyrning kommer att leda till rekryteringsproblem för hemtjänsten. Många av dem som jobbar där är undersköterskor och vana vid att fatta besvärliga beslut. Attraktiviteten i ett jobb där man inte ens får besluta vilken väg man åker måste betraktas som låg.