Mammor – skaffa inte barn med idioterna

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Årets syndabock: pappan.

Han är ego, han är lat, han skiter i barnen och han jobbar jämt. Sådan är dagens pappa. Hemma sitter mammorna med alla barnen och tar allt ansvar själva.

Martyrer som höjs till skyarna av kollektivet, de självklara hjältarna, de heliga kossorna.

Det är enkel dramaturgi. En hjälte som är god, en skurk som är ond och en oskyldig medborgare som måste räddas.

Mamma, pappa, barn 2007.

Är det verkligen bara jag som inte köper det här?

När jag skrev en krönika om mamman som lämnade sitt barn och flyttade femtio mil bort hette det att jag ”skulle ge mig på papporna i stället”. Ja det känns ju nytt och fräscht, verkligen inte gjort.

En mamma antas alltid göra det bästa för sitt barn.

Mannen går bara dit penisen leder honom och sätter samma person först varje gång: sig själv.

Mamman bryter ryggen för att göra de bästa valen för sina barn.

Men det finns ett val som så många kvinnor gör i dag och sedan får leva med resten av sina liv.

De skaffar barn med idioter.

Ditt viktigaste val kvinna – skaffa inte barn med ett nöt.

När barnen är skaffade, när bebisdimman lagt sig och en vanlig vardag kan skönjas, då står det plötsligt en stor mansgris där som inte gör som du säger. Saken är den att han har varit där hela tiden.

Du valde honom.

Jag vill inte gå så långt som att säga att man får den barnafar man förtjänar, men det går inte att komma ifrån det faktum att man själv väljer vem man skaffar barn med.

Tänk så många rövhål det finns där ute. Som super, knullar runt, lämnar sina familjer, inte vet vad barnens dagisavdelningar heter, inte kan de sista siffrorna, eller storlekar eller ens åldrar.

Men tänk hur otroligt många fina killar det finns i ombonade lägenheter med tvättpelare, som inte har barn.

Varför är det så?

Jag har aldrig förstått tjusningen med skitstövlar på alkoholismens

brant och en fot i en annan kvinnas leopardmönstrade trosa. Men okej, vill man roa sig med att bli försummad av ett monsterego några månader eller år – gör det.

Gå sedan i terapi, må bättre och skaffa barn med killen som har tvättat sina egna kläder sedan han var femton och drömmer kärnfamiljsdrömmar.

Så många mammor skapar situationen själva. De lägger vantarna på barnen från den stund de läggs upp på bröstet. Många pappor får svårt att komma in och positionera sig. Så många mammor vägrar släppa kontrollen över sina barn.

Papporna blir lidande, barnen blir lidande. Pappor vill inte vara hemma med sina barn, pappor vill inte dela på ansvaret. Skitsnack.

Mammorna vill inte dela med sig. Mammor vill ha all föräldraledighet själva. Skäll inte på papporna. Bjud in dem. Ställ krav, men var samtidigt beredd på att släppa kontrollen.

Svenska mammor tycks tänka: jag styr alltså finns jag. Fan, släpp loss, morsan. Han löser det.

Själv valde jag att skaffa barn med en kille som tröttnade på att festa 1999, vill gå ner till halvtid för att umgås med barnen och bakar äppelmuffins med äpplen från radhustomten.

Nu är ju Joachim upptagen, men det finns fler av hans sort.

Massor.

Gör det bästa för dina framtida barn – skaffa barn med en fin kille.

Malin Wollin