USA överger Ukraina när de behöver hjälpen som mest

Kriget i Ukraina fortsätter med full kraft efter två år.

ATLANTA, USA. Tänk så mycket ett år kan betyda.

Vid den här tiden förra året skickade USA en strid ström av avancerade vapen till Ukraina och president Zelenskyj behandlades som en Hollywoodstjärna i Washington DC.

I dag har USA på viktiga punkter övergivit Ukraina.

Medan Avdijivka faller tar kongressen semester i stället för att besluta om mer militärt stöd.

Europa har satsat stora pengar på att hjälpa Ukraina. Men det råder ingen tvekan om att USA är Ukrainas viktigaste allierade. Det är bara USA som har avancerade vapen i stora mängder som de kan avvara. Ingen annan har samma militära muskler.

Därför är det minst sagt alarmerande för Ukraina att USA:s politiker använder kriget i Ukraina som en bricka i ett inrikespolitiskt spel.

Samtidigt som mängder av ukrainska soldater stupar vid fronten när de försöker hålla tillbaka de allt intensivare ryska attackerna sitter många republikanska politiker i USA och rullar tummarna.

De tyckte att de jobbat så hårt att de gjort sig förtjänta av två veckors ledighet i stället för att fatta beslut om ett stort hjälppaket som skulle ge 600 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina.

Den republikanske talmannen Mike Johnson vägrar lägga fram förslaget inför representanthuset. Ett lagförslag som redan klubbats i senaten med osedvanligt stor marginal där 22 republikanska senatorer röstade för.

President Joe Biden är rasande.

– Republikanerna struntar i hotet från Ryssland, de struntar i Nato, dundrar han. Det är chockerande att se hur de struntar i USA:s plikter. Jag har varit med ett tag men aldrig varit med om något liknande.

Talmannen Mike Johnson.

 
Skälet till att talman Johnson vägrar tillåta en omröstning om hjälppaketet är att det inte innehåller några pengar för att stoppa den stora illegala invandringen längs USA:s södra gräns.

Men skälet till att inga sådana medel ingår i paketet är att republikanerna röstat emot dem. Därför att Donald Trump sagt åt dem att göra det. Han vill ha kvar gränsfrågan som vapen mot Biden i valrörelsen.

Det faktum att staden Avdijivka föll i ryssarnas händer för några dagar sedan och mordet på den ryske oppositionsledare Alexeij Navalnyj har ökat trycket på republikanerna att agera.

Ukraina har stor brist på artilleriammunition. När ryssarna skjuter 5 eller 10 granater kan Ukraina bara svara med en. Bristen på ammunition var ett viktigt skäl till att Avdijivka föll. Att bristen existerar beror delvis på att den amerikanska kongressen i månader vägrat att fatta beslut om mer militärt stöd.

Republikanerna agerar helt enkelt som Putins bästa vänner trots att president Biden, demokraterna och även många republikanerna i senaten vill ge mer stöd till Ukraina.

När Zelenskyj besökte USA för första gången efter kriget mottogs han som en hjälte och talade i kongressen inför stående ovationer från båda sidor. I slutet av förra året blev det varken tal eller applåder.
 
Talman Johnson hålls som gisslan av en liten grupp högerextrema Trumptrogna republikaner i representanthuset. Släpper han igenom stödet har de hotat att avsätta honom som talman precis som de gjorde förra året med Kevin McCarthy.

Det kan också vara så att republikanerna genom att dra ut på processen vill tvinga Europas stora länder som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien att ta på sig en större del av kostnaderna för Ukrainas krigföring. Vilket är helt i linje med ex-president Trumps uppfattning att många av Europas länder litar alldeles för mycket på att USA ska betala för försvaret av Europa.

Kanske är det också i det ljuset man ska se Sveriges beslut om ett rekordstort militärt hjälppaket till Ukraina på dryga sju miljarder kronor. Regeringen vill gärna föregå med gott exempel.

Ser man till hur olika länder bidrar till Ukraina i förhållande till sin BNP så hamnar de baltiska staterna överst och USA men även Sverige rätt långt ner på listan.

Många bedömare här i USA utgår ifrån att kongressen till slut klubbar mer stöd till Ukraina men i dagens situation är ingenting givet.

Det finns en trötthet på kriget bland många amerikaner, särskilt republikaner, som inte vill se sina skattepengar gå till ett krig långt bort som de inte riktigt begriper.
 
Men även bland demokrater faller stödet. En frisör jag talade med i Atlanta tyckte att man visst kunde stötta Ukraina men att det också måste finnas pengar för att stötta de fattiga på hemmaplan.

En bidragande orsak till Ukraina-fatigue är uteblivna framgångar.

Den överoptimism som fanns för ett år sedan om att Ukraina skulle kunna ta tillbaka alla områden som ryssarna ockuperat sedan 2014, inklusive Krim har förbytts i en överdriven pessimism där många nu tror att en rysk militär seger står för dörren.

Detta trots att kriget det senaste året trots intensiva strider resulterat i nästan helt oförändrade frontlinjer.

Många amerikaner vill se framgångar för Ukraina om de ska fortsätta ge stöd. Men så länge Ukraina inte får mer stöd blir det svårt att kasta ut ryssarna från ockuperat territorium. Ett slags moment 22.