Mejla

Wolfgang Hansson

Är dödstalen det enda facit som räknas?

Publicerad:
Uppdaterad:

När fler länder rapporterar tidigare smittspridning än som hittills varit känt ställs en del frågeställningar på ända.

Är dödstalen det enda facit över hur väl ett land lyckats i sin kamp mot corona?

Eller handlar det lika mycket om tur och otur?

Coronaviruset verkar ha en förmåga att drabba vissa områden hårt medan andra hittills klarat sig mycket lindrigare undan.

Det har av många setts som att vissa länder har varit väldigt bra på att bekämpa coronaviruset medan andra har varit slapphänta eller gjort misstag. Men tänk om det egentligen handlar mer om när viruset kommit in i ett land och hur länge smittan pågått innan den upptäckts? Mer en fråga om tur och otur.

Frågeställningen aktualiseras av att Frankrike nu hittat ett fall av coronasmitta redan i december, det vill säga innan Kina ens meddelat WHO att man upptäckt viruset i Wuhan. Och en månad tidigare än Frankrike hittills trott att man hade sitt första fall.

En covid-19-patient får intensivvård i Frankrike.
Foto: Daniel Cole / AP
En covid-19-patient får intensivvård i Frankrike.

Frankrike är ett av de länder som drabbats mycket hårt av viruset. Även i Italien, ett annat av de hårdast drabbade länderna, finns indikationer på att viruset redan funnits en tid i välbärgade Lombardiet när första fallet konstaterades, den så kallade superspridaren. Trots två månader av karantän är denna region fortfarande hårdast drabbad.

Viruset verkar etablera sig i kluster.

USA har i efterhand via dna-prov konstaterat att man hade ett dödsfall i covid-19 redan i början av februari trots att det första dödsfallet initialt konstaterades den 29 februari. Även det ett tecken på att smittan fanns i samhället långt tidigare än man trott.

Obemärkt spridning

Så kan det ha varit även i andra länder. Eftersom många smittade saknar symtom eller blir väldigt lätt sjuka kan smittan ha spridits obemärkt innan de svåra fallen dök upp på sjukhusen.

I början var kanske sjukhusen inte tillräckligt uppmärksamma på människor som avlidit på grund av luftvägsproblem eller sjuka som haft influensaliknande symtom.

I Kina dök de första kända fallen av covid-19 upp redan i mitten av december. Men det tog tid innan man begrep att det handlade om en ny sjukdom. Först den 31 december rapporterade Kina till WHO om den okända influensaliknande smittan.

Wuhan är en stad med 12 miljoner invånare. Med näraliggande städer bildar den en enhet med 50 miljoner invånare. Före utbrottet gick det flyg direkt från Wuhan till Europa, USA, Mellanöstern och övriga Asien.

Wuhan sattes i karantän först den 23 januari. Med andra ord kan coronasmittade individer under åtminstone en månad ha flugit smittan till bland annat Europa och USA långt innan staden stängdes ner och alla förbindelser bröts.

Ingen smittspårning

Men precis som det tog tid i Kina att upptäcka den nya sjukdomen var det uppenbarligen samma sak i Frankrike, USA och kanske en rad andra länder.

När länderna väl började vidta åtgärder kan smittan ha varit mycket mer utbredd än de anade.

Det har varit mycket snack i Sverige om sportlovsfirare som återvände från norra Italien och noga smittspårades. Men på samma flyg i motsatt riktning fanns italienska turister som besökte Sverige. En del av dem kan ha varit smittade och fört viruset vidare utan att någon smittspårning skedde i Sverige.

Foto: Björn Lindahl
Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell.

Sverige har betydligt fler döda än sina nordiska grannar. Beror det på att våra grannar haft en period av restriktioner medan Sverige varit mer öppet? Eller kan det vara så att Sverige haft fler smittade från start?

Statistiken över konstaterat smittade som varje land redovisar är missvisande eftersom det är så få som testas och länder testar olika mycket.

Tidningen New York Times hade i går en intressant genomgång om varför vissa länder drabbats hårdare än andra. Man jämförde hårt drabbade Iran med över 6 000 döda (oppositionen hävdar att det handlar om över 30 000 döda) med grannlandet Irak med färre än hundra döda. Hur förklarar man skillnaden?

Tur eller otur?

Stora metropoler i väst som Paris, New York och London har drabbats hårt medan andra stora städer som Bangkok, New Delhi och Lagos hittills kommit väldigt lindrigt undan.

Det kan inte bara bero på ett varmare klimat. I Amazonas med varmt klimat har viruset dödat tusentals.

Östeuropa är långt mindre drabbat än Västeuropa. Har de varit bättre på att stänga ner eller beror skillnaden på att långt färre reser i öst och att mindre smitta därför kommit in?

Nedstängda Italien vars många dödsfall, närmare 30 000, sägs bero på att man har så stor andel åldrande befolkning går att ställa mot Japan som förblivit relativt öppet och som med en ännu äldre befolkning klarat sig med drygt 500 döda.

För varje tänkbar förklaring finns det andra argument som talar emot. Det är svårt att hitta en röd tråd.

Alla länder försöker hitta sitt svar för att hålla coronasmittan stången. Men tur och otur är svår att påverka.

Av: Wolfgang Hansson

Publicerad:

LÄS VIDARE