Är jag smutsig, sunkig och fylld av baktankar?

Jaja, jag erkänner väl då. Jag klarade det inte den här gången heller.  Att vara singel och ”ta det lugnt, hitta mig själv, vara fri, verkligen komma över allt gammalt, prioritera mina egna behov” och allt det där andra man vet att man borde göra.

Det gick åt helvete med det kan man säga, så nu är jag någons tjej igen. Jag träffade honom via mitt jobb i P3 i somras när jag (med en stor glimt i ögat) lottade ut dejter med mig själv. Han heter Hector, är lång, stor och blond, inte alls som dom där spensliga indiekillarna jag tidigare alltid valt.

–?Fasen, det bara är nåt speciellt med den där Hector, sa jag till redaktionen inför dejten. Och det var det. Inte stora trumpeter och raketer kanske, men en så himla ovanlig och naturlig samhörighet, som att ha känt varann länge och som i att kunna slappna av.

Vi upptäckte att vi har mycket gemensamt: humor, referenser, värderingar och åsikter. Det låter ju perfekt, så vad kan hota oss? Jo, det är något som får folk att höja på ögonbrynen: han är nämligen elva år yngre än mig. Oj, Oj! Elva år! Och det blir jag ständigt påmind om. Folk verkar oroa sig, både för mig och för stackars Hector. Som om jag skulle vara för självständig och inte tillräckligt oskyldig. Men även det oerhörda i att han kommer vara en ung, foxy 30-åring samtidigt jag är en gammal intorkad 42-taggare, har jag fått synpunkter på. Varför är det fortfarande så svårt att förbise ålder? Speciellt när det gäller ”äldre kvinnor”.

”Se & hör” ringde och ville prata radio med mig, men det slutade i en text om mig och Hector med rubriken ”Nykär i unge Hector”. Samma sak hände med Klick!-reportern som ringde två dagar senare. ”Berätta om det här med Hectors ålder …”

Kom över det! Sluta med er förlegade 40-tals-Anna-Anka-kvinnosyn. Det är ju patetiskt. Hade det skrivits så om Hector varit elva år äldre än jag? Inte en chans.

Då hade han på sin höjd varit ”manlig, haft pondus, varit erfaren, sexig”... Är vi kvinnor fortfarande små söta byten som män ska visa upp? Måste vi vara något riktigt extra ordinärt för att vi ska förtjäna en yngre man? Modeller, extremt rika eller väldigt kända? Om ens då. Det verkar ligga nära till hands att associera en äldre kvinna som dejtar en yngre man till något smutsigt, snuskigt, fyllt av baktankar. Som att jag skulle ha legat och lurat i buskarna på det späda, unga bytet Hector, och sen manipulerat in mina krokiga, rynkiga, tantfingrar i hans små ungdomsjeans med kvinnlig list.

Herregud, han är nästan två meter lång och stor som ett hus, han klarar sig nog. Kvinnor och män där ute, gå inte på det, låt er inte luras av vår galna åldersrasism och rynkfixering. Bryt normerna, utforska era roller. Välj och vraka!

Följ ämnen i artikeln