Här göms konstskatten medan åskan rullar vidare

I ett magasin av ljusgult tegel i Stockholms frihamn står cirka 160 enorma oljemålningar staplade mot varandra.

En gång i månaden går en vaktmästare förbi och ruckar lite på dem så att det ska komma luft emellan. Tavlorna är fulla av dramatik och liv, skapade av tjock färg, men blir stumma i lagrets stillhet.

Detta är kvarlåtenskapen efter Bengt Lindström, en av Sveriges berömdaste konstnärer. Han avled 2008 och sedan dess har hans två barn, bosatta i Frankrike, stridit med änkan som var gift med Lindström i tolv år fram till hans död.

Det har gällt arvet efter barnens mor Marie Louise Boudriot Lindström som avled 1990, och det handlar om arvet efter pappa Bengt.

Anders Nilsson, besiktningsman på lager­företaget som förvarar konst åt företag och privatpersoner, lyfter försiktigt fram en av tavlorna. På dukens baksida står titeln, ”Le tonnerre”, ”Åskan”. Tavlan är stor, ungefär 150 gånger 170 centimeter och väger kanske 20 kilo.

– Mycket färg, säger Nilsson.

Största delen av sitt liv, från 1947 och fram till 2004, verkade Lindström i Paris. De sista åren bodde han i Essvik utanför Sundsvall. Efter hans död stod oljemålningarna i ett garage och drog till sig fukt tills Anders Nilsson fick i uppdrag att hämta dem för ett par år sedan. Advokat Bengt Sörman som är bouppteckningsman insåg att konsten måste räddas.

Tavlorna är stora men var Bengt Lindström en stor konstnär?

Lindströms vän Curt Aspelin gjorde ramar till tavlorna. Han anser att Lindström är kraftigt undervärderad. Så småningom kommer han att inrangeras bland Nordens giganter, bredvid Edvard Munch. Hoppas Aspelin.

Konstnären Carl Johan De Geer tycker att Lindströms målningar är hemska. ”Jag skulle inte ta en om jag fick den gratis. Det är kitsch.”

Jag ringer 77-årige De Geer därför att jag vill tala med en gammal konstnär om det som blir kvar. Den som skapat något bekymrar sig rimligen för vad som ska ske med verket när han eller hon är borta. Henning Mankell gjorde klart att det inte får bli någon fortsättning på Wallanderböckerna. Jan Myrdal har raderat opublicerade manus.

Men vad ska ske med hundratals dukar? Skulpturer?

– Mina bästa grejor finns redan på muséer, bland annat Moderna, säger De Geer. Mycket har jag slängt. Och jag bekymrar mig inte om vad som sker när jag är borta. Mina grejor är inte värda mycket pengar.

Maria Lantz, rektor på Sveriges största konstnärliga högskola Konstfack, säger att Bengt Lindström var starkt övervärderad under en period.

– Då sålde han mycket och lämnade ifrån sig sådant som inte var bra. Det kan medföra självförakt. Kanske var det därför han drack. Det finns något i hans konst som är energi­givande men man blir lite trött på det. Det saknas mysterium.

Under sin livstid producerade han uppemot 30 000 konstverk. Säg att han var verksam i 62 år. Det blir över ett konstverk per dag.

De sista finns alltså här, i Stockholms frihamn. Advokat Sörman från Uppsala står med händerna på ryggen och övervakar medan Anders Nilsson försiktigt ställer tillbaka ”Le tonnerre”.

Sörman säger att ”tjafset” började redan under Bengt Lindströms sjukdom.

– Och när han dog kastade sig änkan och barnen till Sundsvalls tingsrätt och ville ha en boutredningsman. De hade haft så många advokater inkopplade att de ville ha en som inte var från trakten. Det blev jag.

Parterna har lämnat in drivor med inlagor till Sundsvalls tingsrätt och hovrätten för nedre Norrland. Bara hovrättens förteckning omfattar 70 ingivna handlingar från april 2013 till november 2015. Advokat Sörman verkar måttligt road.

– Kommer parterna inte överens kan det bli tvångsskifte.

Vad Bengt Lindströms sista tavlor är värda den dag de kommer ut på marknaden vet ingen. Auktionsfirman Bukowskis har sålt en olja av Lindström för över 500 000 kronor och flera för över 200 000. Men konst handlar inte bara om kvalitet utan också om mode. Och manipulation. Lindströms vän Curt Aspelin har berättat om hur han hjälpte till att trissa upp priserna på auktioner på 1970-talet.

Jag kikar på buntarna av målningar. En duk har släppt på grund av fukten. Wellpapp ligger vikta över tavlorna för att skapa glipor och släppa fram luft.

– Jag har sett det så många gånger, säger Eberhard Höll, skulptör, professor på Kungliga konsthögskolan. En konstnär har arbetat hårt i hela sitt liv och när han dör är ateljén full av påbörjade och avslutade verk, bra och dåligt. De flesta arvingar är bara intresserade av att omsätta konsten i pengar och har ingen förståelse för verken. Det är väldigt sorgligt.

Bengt Lindström blev 82 år. Ett långt och intensivt konstnärsliv. Jag känner en sista gång på den tjocka, feta olje­färgen på en av målningarna. Sedan tar vi varuhissen ner och lämnar lagret.

7 februari 2016 Socialen klappar ihop av flyktingströmmen

31 januari 2016 Succéförfattarna får storförlagen att darra

24 januari 2016 Folk är fortfarande förslavade

17 januari 2016 Bunkern ska försvara vårt öppna samhälle

20 december 2015 Här skriker man efter arbetskraft

Känd för jätte-tv

Bengt Lindström.

SVT-programmet ”Uppdrag granskning” avslöjade 2013 en stor och lukrativ marknad för förfalskade Bengt Lindström-målningar. Konstnärens son medgav att han undertecknat äkthetsintyg för 15–20 förfalskningar men hävdade att han varit full och inte visste vad han gjorde.

Konstverken i Bengt Lindströms aktiebolag värderades vid hans död till 80 miljoner kronor.

Bengt Lindströms mest kända konstverk är nog Y:et i Timrå, en 30 meter hög monumental skulptur. Y är Västernorrlands länsbokstav.

Följ ämnen i artikeln