Dejligt att det stänger, tycker danskarna

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-10-05

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

men vi har hört tre eller fyra gånger förr

Nu ska den andra reaktorn i Barsebäck stängas av - igen.

Tro't den som vill.

Enligt näringsminister Leif Pagrotsky (s) ska det andra aggregatet i Barsebäck stängas av nästa år. Men på frågan om det är 100 procent säkert att stängningen verkligen blir av vågar Pagrotsky inte svara obetingat ja. Det är klokt av ministern. Den svenska kärnkraftsavvecklingens historia är nämligen fylld av löften, som blivit målsättningar, som slutat i absolut ingenting.

Reaktorn puttrar på

Vid åtminstone tre tidigare tillfällen har riksdagen bestämt att driften i Barsebäck ska läggas ner. Men den andra reaktorn puttrar fortfarande på.

1988 bestämde riksdagen att de två första kärnkraftsaggregaten skulle tas ur drift 1995 och 1996. Beslutet genomfördes aldrig.

1997 var det dags igen. Centern, vänsterpartiet och socialdemokraterna kom överens om att stänga den första reaktorn i Barsebäck 1998. Men en komplicerad juridisk process försenade stängningen med 18 månader. Det andra aggregatet vid samma kärnkraftverk skulle enligt samma riksdagsbeslut stängas 2001. Det blev inte av.

2002 gjorde de tre partierna ännu att försök att bli av med Barsebäcks tvåa. Målsättningen nu var att stänga reaktorn 2003. Som bekant realiserades inte heller det.

Nu är det alltså 2004 och för åtminstone tredje, kanske fjärde gången, ska den andra reaktorn stängas. Trovärdigheten i beskedet kan, på goda grunder, ifrågasättas.

- Vi har enats om att ta det här steget, sade näringsminister Leif Pagrotsky i går.

Jovisst. Problemet är bara att man varit överens förr. Men enigheten har inte motstått verklighetens prövningar.

Det är inte avvecklingen som är det största problemet. Utan svårigheterna att hitta annnan energi som är lika billig som vatten- och kärnkraftsel.

Vi är beroende av elen

Sverige är beroende av el. Här är kallt, mörkt och industritätt. 45 procent av den svenskproducerade elen kommer från kärnkraft. Nästan 25 år efter folkomröstningen som skulle göra kärnkraften till en parentes är vi fortfarande starkt beroende av den.

Det snällaste man kan säga om den svenska kärnkraftspolitiken är att den är ologisk. Det elakaste lämpar sig inte för tryck.

Är du glad nu?

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln