Två saker står i vägen för de ungas väg ur arbetslöshet
69 000 unga kvinnor går utan jobb. Och 73 000 unga män.
Det är inte en naturlag.
Förra året gick var femte person mellan 15 och 24 år utan jobb i Sverige. Genomsnittet i EU var knappt 15 procent.
I grannlandet Danmark var siffran inte ens 8 procent. Sverige är med andra ord dåligt på att se till att de unga får jobb. Är det ett problem?
Ja, säger vissa.
Att gå ut i vuxenlivet utan ett rejält jobb är ingen bra start. Ungdomarna blir märkta för livet.
Nej, säger andra.
Arbetslösheten bland unga varar inte lika länge som bland äldre. Det är bra att unga testar sig fram. Oavsett vilken falang
man tillhör låg Sverige förra året på 6:e plats på EU:s 27-nationslista för ungdomsarbetslöshet. Men först på 13:e
plats på listan på arbetslöshet i allmänhet. Det är någonting som inte stämmer.
Löner och Las är hinder
Vad är det då som är fel? Finanspolitiska rådet är en myndighet som en gång om året recenserar regeringens ekonomiska politik. Deras senaste rapport kom i går och där slår man fast att de ungas entré på arbetsmarknaden försvåras av två omdiskuterade företeelser.
Det ena är höga löner. Facken slåss i varje avtals rörelse för att höja lägsta lönerna eftersom den som startar på en låg lön ofta förblir låginkomsttagare under resten av sitt yrkesliv. Men enligt Finanspolitiska rådet är det ”troligt att höga minimi löner missgynnar ungdomar”.
Det andra är lagen om anställningsskydd, Las. Att anställa en person är en investering på omkring en halv miljon per år. Den vill arbetsgivaren ha avkastning på.
Därav försiktigheten att anställa unga – och oerfarna. Det blir oftast tidsbegränsade anställningar. De leder i sin tur till att unga går arbetslösa mellan sina kortjobb – innan de till sist får fast.
I kontrast till lagar och förhandlingar, som alliansregeringen absolut inte vill röra i, har de kopierat det danska framgångsreceptet. Det kan ge resultat – på sikt.
Morot och piska
Redan 1996 satte Danmark in speciella insatser mot ungdomsarbetslösheten. Efter tre månader utan jobb får de stöd och coachning. Den som vägrar får a-kassan sänkt till samma nivå som studiemedel. Morot och piska.
Den svenska varianten, med samma inriktning, omfattar dem som är under 25 och som varit arbetslösa i minst tre månader. Först hjälp till självhjälp, sedan praktikplats. Den som inte deltar får gradvis ersättningen sänkt till lägst 208 kronor per dag. Före skatt.
Regeringen har också halverat arbetsgivaravgifterna för den som anställer personer under 25 år. Det tycker Finanspolitiska rådet är att spilla pärlor för svin. I stället borde insatserna riktas till dem som har störst problem. Och det är, som alltid, lågutbildade.
Mindre risk att fastna
Finns det hopp? Ja. Arbetslösheten har visserligen ökat mer än dubbelt så mycket bland ungdomar som i befolkningen som helhet det senaste året. Men erfarenheterna från krisen i början av 1990-talet är entydiga. De som är under 25 löper mindre risk att fastna i långtidsarbetslöshet än de som är något äldre.