Murad Artin borde läsa på om Sveriges historia
En gång per år brukar svenska folket få skratta åt Örebro. Det är när Peter Flacks revy visas i tv. Nu har han fått konkurens från sin hemstad. Han heter Murad Artin och är vänsterpartistiskt oppositionsråd i Örebro.
Meningen var att Örebro skulle få uppleva ett jubelår 2010 med fest och glans. Då är det nämligen exakt 200 år sedan Sveriges riksdag samlades i Örebro för att välja den franska marskalken Jean (Baptiste) Bernadotte till svensk tronföljare, han som sedan blev kung Karl XIV Johan och grundaren av dynastin Bernadotte, som fortfarande sitter på Sveriges tron.
Riksdagen i Örebro var historisk på många sätt, ett dramatiskt möte, i en tid då Europas karta ritades om, troner vältes och huvuden rullade. Riksdagen 1810 är alltså en händelse väl värd att fira och en möjlighet för staden Örebro att få skina och lysa i tv och andra media. Från början hoppades man att inte bara det svenska kungaparet skulle infinna sig i Örebro, utan även Frankrikes president och kungaparet från Norge, eftersom Bernadotte även var kung av Norge.
Så var det tänkt och planerat, ända tills oppositionsrådet Murad Artin tog plats på scenen. Han säger sig ha låtit knacka dörr hos över 3?000 örebroare och av dem är 80 procent emot det, som de förmodar, dyra firandet. Artin har därför låtit bilda ”Föreningen för kunskap, fred och demokrati mot Bernadottejubileet och kungafjäsk”, och han har redan nu bokat in den stora festplasten mitt i stan exakt då och där den planerade historiska glädjefesten för folket skulle hållas. Där planerar nu Artin en antirojalistisk fest med republikanska artister, allt ska bekostas med kommunens medel, har oppositionsrådet lovat.
Murad Artins drygt 3?000 örebroare motsvarar ungefär de fem procent av väljarna som hans vänsterparti fick i senaste valet. Den stora massan av örebroarna röstade således på andra partier och har helt andra åsikter än extremvänstern. De kanske rent av hade sett fram emot festen och ståhejet. Kanske är det också så att de flesta infödda örebroare har en annan känsla för Sveriges och Örebro stads historia än Murad Artin, som kom som armenisk flykting från Irak och kanske inte är riktigt insatt i sitt nya hemlands historia.
För om oppositionsrådet hade läst historien skulle han veta att Bernadotte, som själv var invandrare, var den enda av våra 69 monarker som hade en riktigt proletär bakgrund. Hans farfar var skräddare, farfars far vävare. Själv gick han bara några få år i skola innan han tog den långa vägen upp i armén från enkel soldat till divisionsgeneral, alltid befordrad för sina meriter på slagfälten. Han stödde varmt den franska revolutionen eftersom den gav icke adliga ynglingar, som han själv, möjlighet att bli officer. Han var till och med aktiv medlem i en Jakobinerklubb.
Murad Artin kunde också läsa i historieboken att Sverige visserligen är en monarki, en av de äldsta i världen, men att landet samtidigt är världens kanske mest demokratiska och jämlika land. Detta är möjligt därför att det svenska statsskicket, i motsats till utvecklingen i de flesta andra länder, har formats genom samförstånd, diskussioner, konsensus och fria val. Inte genom inbördeskrig och revolution.
Därför är Murad Artins idé om ett antimöte på Örebroarnas stora festdag en icke önskad konfrontation, som kan leda till att kungaparet inte vill resa till Örebrofesten överhuvudtaget. För hur roligt är det att fira omgiven av en mur av Säpovakter, vilket blir nödvändigt i det upphetsade klimat som den antirojalistiska festen piskar fram.
Det är ett missförstånd att den planerade festen skulle bli en hyllning till monarkin, vilket Murad Artin har fått för sig. Festen skulle arrangeras för att påminna Örebroarna och svenska folket om att för 200 år sedan hände något märkligt och historiskt i Örebro. Mannen som valdes till tronföljare i Örebro gav Sverige en helt ny utrikespolitik. Han slöt fred med Ryssland, och efter kriget om Norge 1814 har Sverige aldrig mer varit i krig. Bernadotte förde in Sverige på den neutralitets- och fredspolitik som vi följt sedan dess, vilket gjort att Sverige har haft fred längre tid än något annat land i världen.
Eftersom kungen är Sveriges statschef ska han givetvis hälsas med respekt vart han än kommer, på samma sätt som man respekterar statschefen i en republik. Det Murad Artin kallar kungafjäsk har dessvärre sin motsvarighet i alla andra statsskick också. Se på ståhejet kring Finlands, Frankrikes eller USA:s presidenter då de besöker en stad. Där står små flickor med blommor. Där står kommunalråd med handsvett och ler fånigt, där blixtrar kamerorna och där slåss stadens makthavare och deras fruar om en plats vid kvällens bankett. Det blir så kring makthavarna, i alla politiska system, utan undantag.
Nu verkar det inte bli någon glad historisk fest i Örebro, bara ett politiskt hatmöte.
Vid närmare eftertanke kanske svenska folket inte kan skratta åt det som ska hända i Örebro. Murad Artins antifjäsk-kampanj och sabotagefest är inte ett nummer i en Peter Flack- revy. Han finns i verkligheten. Därför stelnar skrattet.