Tandlösa DO – med Sveriges sämsta chef
Diskrimineringsombudsmannen måste vara Sveriges underligaste myndighet.
Två års utredning om det ska vara tillåtet att bära niqab i skolan ledde till ett beslut som inte är ett beslut.
Det hela är lika tandlöst som det låter.
Den 19 januari 2009 anmälde en kvinna att Stockholm stad hotade att stänga av henne från en barnskötarutbildning om hon inte tog av sig sin niqab, en heltäckande slöja.
Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna har sedan dess tänkt så det knakat. Lite längre ner i texten får ni en tänkbar förklaring till hennes möda, men hon har i alla fall tagit så lång tid på sig att justitieombudsmannen till slut röt till och kritiserade myndigheten.
Det skedde för ett par veckor sedan och tog möjligen skruv, för i går tillkännagav till slut Linna sitt beslut.
Men den som trodde att den exceptionella handläggningstiden åtminstone skulle leda till ett väl underbyggt och för skolor vägledande beslut blir besviken.
DO konstaterar att kommunens beslut strider mot lagen. Men hon tänker inte släpa Stockholm inför rätta, eftersom hon inte är säker på att agerandet skulle uppfattas som diskriminering.
Det här innebär dels att skolorna inte får den juridiska vägledning som de efterlyst, dels att beslutet inte går att överklaga.
Annorlunda uttryckt: Linnas slutsatser betyder i praktiken ingenting.
DO är en ung myndighet som bildades den 1 januari 2009 genom att de då fyra myndigheterna mot diskriminering slogs samman.
Myndigheter som var stridbara och inte tvekade att bråka i domstolar för att skydda svaga grupper och bekämpa orättvisor.
Den nya myndigheten har försvarat de ofta anmärkningsvärt långa handläggningstiderna med att det är svårt att jämka samman fyra organisationer till en och få verksamheten att fungera.
Det är säkert sant. Men den som läser nummer 8 av tidningen Chef förra året får en annan bild av problemen.
Anställda på DO intervjuades och vittnade om otydlighet, inkonsekvens, arbeten och projekt som aldrig blir klara och rapporter som skrivits om hur många gånger som helst.
Kritiken var så hård att tidningen utsåg Linna till Sveriges sämsta chef.
Frågan är om det finns någon annan myndighet som lyckas uträtta så anmärkningsvärt lite som DO.