Vi letar efter känslor som ska avslöja vem Breivik är
Under veckan har vi följt hans minsta blinkning i rätten.
Men mannen med järnmasken har inte ens reagerat på bilderna av blodiga, söndersprängda kroppar.
Beviset på att Breivik är sjuk och saknar känslor?
Eller så är han bara mån om sitt varumärke.
I går gjorde Norges stora nestor inom psykologi en oväntad totalomvändning i fallet Breivik.
Efter att ha suttit och studerat massmördaren i rätten under två dagar tror psykiatriprofessor Einar Kringlen plötsligt inte längre att det handlar om en psykotisk galning.
– Han är kanske paranoid, men går inte över gränsen, sa han till NRK.
Professorn är en av allt fler experter som börjar sälla sig till Breiviks egen teori – alltså att han är tillräknelig och ska hamna i fängelse.
I sal 250 har vi suttit allihop denna vecka, journalister, jurister och psyko-experter, och följt extremistens minsta blinkning. Liksom letat efter känslor och miner som ska avslöja om han är frisk eller sjuk.
Trots att ohyggliga bilder på offer med spräckta skallben visats på stora bildskärmar, har han inte rört en min.
Många av oss har gråtit, mått illa, blivit berörda av mirakulöst starka människors vittnesmål.
Anders Behring Breivik uttryckte något som liknade en känsla vid ett enda tillfälle under gårdagen: när en mamma berättade att hennes barn blivit livrädda för terrorister. Då drog ett hånflin blixtsnabbt över Breiviks ansikte.
Är hans nollställda uppsyn ett tecken på sjuklig empatilöshet? Eller på att han tvärtom är väldigt självmedveten, och bra på att hålla upp en fasad?
När Breivik i veckan fick frågan om hur han kunde se så oberörd ut svarade han att det berodde på hans kunskaper i den japanska samurajläran bushido, som han läst om på Wikipedia.
– Med hjälp av bushido har jag stängt av mina känslor, förklarade han för åklagare Svein Holden.
Om det är sant eller inte, är förstås svårt att säga. Men enligt en norsk Japan-forskare har Breivik missförstått hela bushido-konceptet, som bland annat uppmanar till självmord.
En annan knäckfråga är huruvida Breivik nu försöker tona ner sin tokiga image. I rätten medger han ofta att det 1 500 sidor långa manifestet kanske blev lite ”pompöst”. Ungefär som om han vore en pr-konsult som insett att den grandiosa framtoningen inte gynnar hans varumärke.
När allt kommer omkring var ju det vidriga dådet också en sorts pr-knep i Breiviks ögon. Han mördade 77 människor – för att få maximal uppmärksamhet för sin rasistiska hatideologi.