Vem intygar att jag inte låg med 700 sjömän?

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I min mage ligger oäkting nummer tre.

Så kan man säga nu och inte skämmas ögonen ur sig. För hundra år sedan kan jag tänka mig att det var lätt att hålla sig för skratt när det gällde bastarder. Nu skojar vi om det.

Själv är jag till exempel det lilla misstaget, född sex månader efter mammas och pappas bröllop. Inom äktenskapet alltså men på hittefåret.

I samband med min senaste kontroll på mödravårdscentralen fick jag för tredje gången på sex år ta emot papper från socialen som påminner mig om det faktum att Joachim och jag inte är gifta.

När vår tredje gemensamma bebis har fötts måste vi gå upp till myndigheten med mössan i hand och intyga att Joachim är pappa till barnet, den biologiska och genom blod bundna pappan till barnet.

Vi är snart tio år in i det nya millenniet. Men synen på barn är äldre än gatan, äldre än allt.

Joachim och jag gör allt som vi ska.

Vi träffades unga, skaffade barn, vi är utbildade och välbetalda (alltså betalar vi mycket skatt och bidrar), vi betalar alltid våra räkningar och vi har inte tagit oss vatten över huvudet utan köpt ett lagom dyrt hus.

Vi är bara inte gifta.

Och då ska vi upp och berätta att Joachim och jag minsann hade samlag då och då.

Han var inte på konferens i Mjölby och vår bebis ser inte ut som brevbäraren, tack och bock.

”Tänk om jag vägrar den här gången”, sa jag upproriskt till barnmorskan på MVC.

”Det är för barnets skull, för att skydda barnet.”

Så fint.

Och samtidigt så skuldbeläggande. Vill inte jag mitt barns bästa? Är jag redo att offra mitt barns äkthet inför svenska samhället och dess legitimerade institutioner?

Jag tror det.

För hur får vi annars till förändringar i samhället om inte genom att sätta ner foten och säga:

– Nej, jag tänker inte bli tvingad att

intyga att Joachim är pappa till barnet.

Och gifta förresten, vad för slags garant är äktenskapet för att barnet är alstrat i den äktenskapliga sänghalmen?

Är gifta mindre otrogna än sammanboende?

Om Joachim och jag är duktiga och gifter oss i sommar (not) och alltså inte behöver intyga samlag vid ägglossning för myndighetspersoner, vad är det som säger att jag inte har haft oskyddat sex med sjuhundra sjömän på ett baltiskt fraktfartyg? Vem ska intyga detta?

Jag tror inte att Joachim går med på att vi struntar i myndighetsbesöket, han är mån om att följa lagar och bestämmelser.

Men vi säger så här, Joachim:

Vi går dit och när de sedan kommer in på vem som är pappan så kanske jag säger något i stil med:

Tjaaa, asså det var ju det där ligget på juldan, och så är det lite luddigt runt nyår. Men jag troor att Joachim är pappan.

Och hur som helst så har han gått med på att skriva på pappret, så det kan väl kvitta vem jag gjorde vad med.

Huvudsaken är ju att bebisen har en pappa som vill erkänna den.

Malin Wollin