Bakgrundsfixeringen gör Sverige sämre
I riksdagen i dag ställde moderaten Beatrice Ask en viktig fråga om ett missbruk av lagen som arbetsgivarna är opassande förtjusta i.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons svar var glädjande, ity det rör sig om ett missbruk som gör Sverige sämre.
Jag syftar på lagen om krav på registerkontroll för den som ska arbeta inom skola eller förskola som infördes i början på 2000-talet.
En i grund och botten bra lag, vi vill inte ha pedofiler på dagis, har dock med tiden utvecklats till ett elände som politikerna borde ha gjort någonting åt för länge sedan.
Beatrice Ask hade nämligen helt rätt då hon påpekade att dessa eviga önskemål om utdrag ur belastningsregistret ställer till med problem för personer som har avtjänat sitt straff.
Utdragen har spårat ur
Jaha, Arne har torskat för rattfylla. Tyvärr, vi tänker inte låta dig sälja våra dammsugare. Och Maria är dömd för bedrägeri. Där ser man.
Eftersom lagstiftaren gjorde ett halvdant jobb då de nya paragraferna klubbades och lät bli att förbjuda andra arbetsgivare än dem som ombesörjer skola och barnomsorg har önskemålen om registerutdrag spårat ur.
År 2003 gjordes 40 000 utdrag. 2012 var det 199 000. En utveckling som endast kan glädja den som tror att en sju år gammal dom för skadegörelse eller ringa narkotikabrott säger någonting om en människas lämplighet att sälja skor eller utveckla dataspel.
Svårt få andra chans
Konsekvensen av denna fixering vid den perfekta bakgrunden är att det blir svårare för den dömde att komma tillbaka till ett hederligt liv. Det är inte bra för individen. Det är inte bra för oss andra heller. Vi tjänar ju alla på att så många som möjligt sköter sig.
Ask och förre arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har drivit den här frågan i flera år. Gammelmoderater, näringsdepartementet och arbetsgivare har larmat och gjort sig till, viftat undan alla påpekanden om att den som har avtjänat sitt straff ska få en ny chans och i stället dillat om att det stora antalet utdrag i sig bevisar att det finns ett behov av dem.
Förbud för hamburgerkedjor
Utredning tillsattes dock och i juni förra året lämnades ett förslag om att det ska vara förbjudet för alla andra arbetsgivare än dem som uttryckligen har stöd i lagen att kräva utdrag. Fortsatt nej till pedofiler på dagis med andra ord, men förbud för hamburgerkedjor att på detta vis snoka.
Men inget har hänt med utredningen och nu ville den förre justitieministern veta hur det blir.
Ylva Johansson visade sig dela Asks oro över rådande ordning. Arbetsmarknadsministern stödjer förslaget och utlovade proposition i ärendet.
Risk utredningen blir liggande
Så långt är det bra. Men några besked om när ofoget ska stävjas gavs inte. Det finns således viss risk för att utredningen blir liggande och samla mer och mer damm och till slut kastas i papperskorgen.
Det gnälls, har jag fått veta, på justitiedepartementet. Tjänstemän är rädda för att arbetsgivarrepresentanter ska tjata hål i deras huvuden om undantag från lagen och kompletterande lagstiftning och stretar därför emot.
Visst, förslaget kan behöva modifieras. Säkerhetsföretags och låssmedars invändningar saknar inte relevans. Och jag skulle bli nervös om personer dömda för terrorbrott fick jobb på kärnkraftverk.
Men det vore olyckligt om inget händer. En lagändring är i detta fall ett enkelt sätt att göra Sverige till ett något bättre land.