EU skyr inga medel för att lösa flyktingkrisen
BRYSSEL. EU skyr inga medel för att bli av med flyktingarna som kommer via Turkiet.
Influgna domare i containerdomstolar ska avgöra hur många, helst alla, som ska skickas tillbaka.
Målet är att sätta igång massavvisningarna redan på måndag.
Avsikten är att EU och Turkiet i dag ska bli överens om ett avtal som gör att flyktingar som kommer via Turkiet till den grekiska ö-världen kan massavvisas.
Den grymma planen ser ut så här. Först ska de grekiska öarna, och det stora tältlägret vid gränsen till Makedonien, tömmas. Flyktingarna, totalt 48 000, ska flyttas till det grekiska fastlandet och portioneras därefter ut i de medlemsländer som är villiga att ta emot dem. De blir allt färre.
När det är gjort ska det nya systemet sättas i sjön. I princip alla som kommer över Egeiska havet till de grekiska öarna ska skickas tillbaka till Turkiet. För varje syrier som skickas tillbaka till Turkiet ska EU ta hand om en annan syrier, upp till ett tak på 72 000 personer, som nu sitter i ett turkiskt läger.
Skälen måste prövas
Men för att systemet inte ska stå i strid med Genèvekonventionen, internationell rätt och EU:s lagstiftning, måste varje persons skäl att stanna i EU prövas.
Det kommer att göras i domstolar som inryms i containrar och andra tillfälliga lokaler i den grekiska övärlden. Dit kommer personal från hela EU, domare, andra jurister, tolkar och byråkrater, att flygas in.
Målsättningen är att det hela ska fungera från måndag. Det förefaller som ett önsketänkande.
Om någon tror att det här är intrigen till en ny film med en överdrivet svart framtidsspaning så har den tyvärr fel. Det här är EU 2016, organisationen som grundades för att bevara fred och frihet.
Stefan Löfven och de andra statsministrarna diskuterade frågan under en middag sent i går kväll. Men när den viktigaste gästen anlände vid midnatt, Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu, fick alla utom nyckelspelarna gå hem. Mötet fortsätter under fredagen.
Knäckfrågorna många
Nyckelspelarna är Grekland och Turkiet såklart. Liksom Tyskland och Frankrike. Och Europeiska rådets permanenta ordförande Donald Tusk.
Knäckfrågorna var tidigt i morse fortfarande många. En av dem handlar om EU:s planerade massavvisningar står i överensstämmelse med internationell rätt.
En annan rör Cypern, vars regering inte erkänts av Turkiet som invaderade delar av öriket för 42 år sedan. Cypern säger nej till att återuppta EU:s medlemsförhandlingar med Turkiet. De inleddes 2005 men går på en mycket liten sparlåga.
Turkiet kräver dock att förhandlingarna tar fart för att ta hand om flyktingarna. Hur ser kompromissen ut?
En tredje svårighet är den rent praktiska. Hur går det till att skicka tillbaka desperata människor till Turkiet? Ingen vet hur mycket våld och tvång som kommer att krävas.
”Vägrar delta”
En fjärde nöt att knäcka gäller den visumfrihet som Turkiet kräver för sina medborgare redan från i sommar. De ska kunna resa till EU utan visum. Men Frankrike säger nej.
Femte punkten på listan handlar om pengar. Turkiet har redan utlovats omkring 30 miljarder kronor under två år för att ta hand om flyktingarna. Men de vill ha mer. Hur mycket är EU berett att betala?
– Jag vägrar delta i förhandlingar som ibland liknar någon slags utpressning, sade Belgiens premiärminister Charles Michel.
Men han gick inte hem.