Terrorism är redan olagligt
Även hovrätten dömer två män till livstids fängelse för mord i Syrien.
Det är i vår alarmistiska tid med ständiga krav på nya paragrafer lätt att glömma att terrorism redan är olagligt.
Filmerna som visades under förhandlingarna i Göteborgs tingsrätt och Hovrätten för västra Sverige kan vara de mest vedervärdiga svenska domstolar har upplevt.
Två män, bundna till händer, får sina halsar avskurna med kniv i ett industriområde i den syriska staden Aleppo medan ett antal män skränar och applåderar.
Jublet tycks inte vilja ta slut då bödeln håller upp ett avhugget huvud efter det andra mordet.
Gärningsmännen är maskerade, men då hovrätten anser att åklagaren med hjälp av röstanalyser och tatueringar lyckats bevisa att de två åtalade männen deltog i vidrigheterna är påföljden inte mycket att diskutera.
För mord av detta slag hade någonting annat än lagens strängaste straff varit väldigt förvånande.
Mer komplicerad är frågan om morden ska betraktas som terroristbrott. Lagen är på denna punkt inte ett under av klarhet.
Var syftet att "injaga allvarlig fruktan hos en befolkningsgrupp"? Och kunde gärningen allvarligt ha skadat staten Syrien?
Ja, anser domstolen. Syftet med morden var att sprida skräck hos människor som inte har samma åsikter som gärningsmännen. Och då filmerna innehöll uppmaningar om krig mot meningsmotståndare så kunde de allvarligt ha skadat Syrien.
Hovrätten håller med andra med tingsrätten och åklagare Agnetha Hilding Qvarnström om att båda kriterierna för terroristbrott var uppfyllda.
Åklagaren behövde denna dom. Tidigare försök från Hilding Qvarnström att få unga män med rötter i andra delar av världen fällda för olika terrorbrott har slutat med att hovrättsjuristerna suckat djupt och slängt åtalen i papperskorgen.
Den här gången höll utredningen hela vägen, vilket är en framgång för såväl åklagarmyndighetens senhet för säkerhetsmål som för Säpo.
Utgången i mål nummer B 5306 - 15 skulle dessutom kunna vara pedagogisk läsning för alla de politiker, ledarskribenter och annat löst folk som med betydande framgång har krävt de nya terrorlagar som träder i kraft på fredag.
Vad ska vi egentligen med dem till?
Hilding Qvarnström har i intervjuer påpekat att dagens lagar räcker och att skälet till att få åtal har väckts är att det är svårt att hitta bevisning. Problem som inte försvinner med nya paragrafer.
Stefan Lindskog, Högsta domstolens blivande ordförande, har försynt påpekat att de nya lagarna hade behövt mer tid och eftertanke för att bli effektiva och rättssäkra och remissinstans efter remissinstans har haft invändningar mot kriminalisering av terroristresor och förbud mot humanitärt bistånd till organisationer som är klassade som terrorgrupper.
Men då vi lever i en tid där det är omodernt att lyssna på folk som kan sitt ämne har inte synpunkterna nått fram.
Särskilt många åtal kommer de nya paragraferna sannolikt inte att leda till. Och de fall som trots allt hamnar i domstol kan vara av en helt annan karaktär än vad opinionen har hoppats på.
Kanske åtalas en kurd som har slagits mot Islamiska staten. Kanske ställs en chef på en biståndsorganisation inför rätta (Internationella Rödakorskommittén har varnat för att de nya lagarna hotar deras verksamhet). Kanske fälls någon som har skickat pengar till en fattig släkting.
Terrorismen måste bekämpas med kraft, men lagarna som behövs finns redan.