Därför måste vi agera mot oproportionerliga straff
Donald Trump, 77 år, ska betala 83,3 miljoner dollar till journalisten E Jean Carroll, 80 år. Hon påstår att han våldtog henne i en provhytt på ett varuhus 1996, ett kvarts sekel senare dömdes han mot sitt nekande för sexuella övergrepp. Efteråt kallade
han Carroll för en galen lögnare, varpå han nu dessutom dömts att betala 866 miljoner i förtal.
Eftersom det är Trump som drabbats höhö-ar vi skadeglatt, trots att båda domarna är groteska.
Vad är ett proportionerligt straff? När det gäller vissa brott tycks det inte finnas några gränser.
Den svenska serien ”En helt vanlig familj” gör succé på Netflix. När den söta medelklassdottern blir våldtagen, tar hon lagen i egna händer. Trots att mannen ligger hjälplös springer hon tillbaka och hugger ihjäl honom med en kniv.
Hon hugger och hugger. Mamman trixar bort den tekniska bevisningen och dottern går fri. Yes! och Hurra! hör man från allmänheten i rättssalen. Där fick han!
Thrillers och deckare slutar ofta med att skurken får betala med sitt liv. Manusförfattare tycks inte tro att det är en tillräcklig stark payoff om monstret bara får fängelse, med möjlighet till insikt och rehabilitering.
Om film ska vara en värdemätare på det allmänna rättsmedvetandet, då ligger dödsstraff i pipelinen. Så vitt skilda politiker som Björn Söder i SD och Mattias Walving-Lundberg i MP säger sig vara ”öppna” för att diskutera saken.
Om vi inte agerar mot de oproportionerliga straffens återkomst, varhelst de än uppträder och oavsett vem som drabbas, har vi varken beredskap eller trovärdighet när det är skarpt läge.
I Iran inväntar Johan Floderus på döden, som en bricka i ett lumpet mellanstatligt spel. Om inte Sverige betalar på ett eller annat sätt, måste Floderus betala med sitt liv på ett eller annat sätt.
Vad är en proportionerlig utrikespolitik?
När USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright ombads kommentera att 500 000 irakiska barn hade dött sedan USA:s invasion 2003, sa hon att det ”var värt det”.
Det är samma moraliska kompass som får regeringen att stoppa utbetalningarna till Unrwa, som distribuerar 80 procent av alla förnödenheter på Gazaremsan. Om de inte fanns, riskerade i stort sett alla civila palestinier att duka under. Är det en
kollektiv bestraffning för 7 oktober som är ”värd priset”?
Och hur står det straffet i proportion till Israels krigshandlingar? De får till och med tralla runt i Eurovision. Det kan å andra sidan straffa sig nog så dyrt. Melodi Grand Prix – det är en folkdomstol man trots allt kan leva med.