Om lag och moral
Människor som hjälper flyktingar till den svenska gränsen grips av dansk polis, ropar rubrikerna.
Än en gång påminns vi om skillnaden mellan juridik och moral.
När jag skriver detta florerar även påståenden om att fem personer gripits av Tullverket i Malmö, som misstänkta för människosmuggling. Polisens presstalesperson ifrågasätter dock uppgifterna.
Kanske har ingen gripits. Kanske har några hänsynslösa personer som berikar sig på den pågående mardrömmen i länder långt borta stoppats. Kanske handlar det om människor som de flesta av oss anser har gjort någonting högstående men som trots allt har brutit mot lagen.
Inte oproblematiskt
I Sverige, liksom i princip alla andra länder, är flyktingsmuggling olagligt. Det är ett brott som även regleras internationellt genom en FN-konvention mot transnationell organiserad brottslighet.
Det är i grund och botten en nödvändig ordning: att grova brottslingar utnyttjar människor som tvingas fly för sina liv och tar ifrån dem sina livsbesparingar är oacceptabelt.
Men det är inte, som den för närvarande i breda kretsar älskade professorn Hans Rosling har påpekat, ett helt oproblematiskt synsätt.
Är verkligen de som anstränger sig för att rädda människor ur brinnande helveten skurkar? Få av oss skulle väl hävda att Raoul Wallenberg, Sveriges och världens kanske mest kände flyktingsmugglare, var kriminell.
I Sverige tar juridiken viss hänsyn till denna komplexitet. Att på ideell basis hjälpa någon hit kan vara straffritt, om den smugglade söker asyl direkt vid ankomst.
Hjälte kan vara brottslig
Men gränserna är inte helt tydliga. Du behöver inte ens ha tagit betalt för att brott kan ha begåtts. Den som har påverkats av bilderna från Budapest och tar sin bil och åker ner genom Europa för att plocka hit folk kan mycket väl ha brutit mot lagen.
Juridik och moral har många beröringspunkter. Juridiken är själva grunden i samhällsbyggandet. Utan en ram för hur stat och medborgare får agera skulle civilisationen störta samman. Och den rättsliga normbildningen bygger i stor utsträckning på etiska överväganden och moraliska principer.
Men din moral är inte nödvändigtvis min moral och huvudregeln måste vara att moraliska frågor löses av det egna samvetet och inte av lagstiftning.
Därför kan ett avskum ha den juridiska rätten på sin sida och en hjälte vara brottslig.
Den 1 december 1955 vägrade en ung, svart amerikansk kvinna att, som lagen föreskrev, lämna plats åt en vit man på bussen.
Det anses vara startpunkten för den moderna amerikanska medborgarrättsrörelsen och efter diverse juridiska turer konstaterade USA:s Högsta domstol ett år senare att segregation på transportmedel stred mot grundlagen.
Vem skulle i dag säga att Rosa Parks gjorde fel som bröt mot lagen?