Inte svårt att se deras logik
Ett gift, medelålders par förs in i handbojor till en sällan använd rättegångssal.
Har de tvingat sin son att ta på sig ett mord de själva begick?
Abbas Rezai torterades med kokande olja innan han dödades med ett stort antal knivhugg i rygg och bröst.
Den 46-årige mannen och hans ett år yngre fru har i två rättegångar för fem år sedan friats för att ha mördat sin dotters pojkvän och bör rimligen ha trott att de skulle leva resten av sina liv i frihet.
Men de greps i fredags i sitt hem i Mellansverige, sitter inlåsta i varsin cell och fördes i går i handbojor till domstol.
Det är en liten, skygg man i röd jacka som förs in i salen och sätter sig bredvid sin advokat och en tolk som kan persiska. Han tittar ner i golvet, säger inte ett ord.
Mitt emot sitter vice chefsåklagare Kerstin Eriksson och Guntra Åhlund, byråchef hos riksåklagaren.
Det här skulle kunna vara vilken häktningsförhandling som helst någonstans i Sverige, men det är det sannerligen inte.
Vi befinner i Bondeska palatset, uppfört 1662–1673 som privatbostad för riksskattmästaren Gustaf Bonde, i centrala Stockholm, ett palats som i många år varit Högsta domstolens hem.
Här har ingen häktats sedan tidigt 80-tal och det kan säkert dröja 30 år innan det sker igen.
Det hänger oljeporträtt på gamla kungar i salen och till skillnad mot vid en förhandling i vilken annan domstol som helst i Sverige ställer sig alla upp då rättens ledamöter, nationens viktigaste jurister, kommer in.
Överläggningen skedde bakom stängda dörrar, så vi vet inte vad som sades.
Sedan fördes kvinnan in, ännu mindre än sin man, rädd blick, sjal, lång jeanskjol. Även nu var dörrarna stängda.
Det vi vet är att parets son, som 18 år gammal hävdade att han var mördaren, vände sig till polisen då han avtjänat sitt straff och skulle utvisas till hemlandet Afghanistan.
Han berättade att det var föräldrarna som dödade pojken för att de inte stod ut med att deras dotter levde ihop med honom utan att de var gifta.
Att det var ett hedersmord har alla med insyn i fallet hela tiden misstänkt, men det har inte gått att bevisa.
Jag antar att det inte längre finns anledning att förvånas över någonting, men om uppgifterna stämmer så har de alltså tvingat sin son att ta straffet för ett mord de själva har begått.
Även om de aldrig kommer att vinna pris som årets föräldrar så finns här en logik som är enkel att se.
Hellre några års ungdomsvård än livstids fängelse.
Men med de nya uppgifterna fattade Högsta domstolen i förra veckan det mycket ovanliga beslutet att ge åklagaren resning.
Det var årets hittills varmaste dag ute, förhandlingarna stökades snabbt undan och rätten förklarade inte helt överraskande mamman och pappan häktade.
Deras advokater var mycket fåordiga efteråt. De sa att de misstänkta är bestörta. Att de nekar. Att en av dem är arbetslös.
Nu ska den gamla förundersökningen kompletteras och sedan väntar rättegång i Göta hovrätt.
Deras son, som med all sannolikhet kommer att frias för ett mord han redan suttit av straffet för, gömmer sig på hemlig ort.
Han är livrädd för sina föräldrar.