Vet du hur man säger Avsugning?
Jag hatar Facebooktester. Med det sagt: jag älskar Facebooktester.
Vilken naturkraft blir du när du blir arg? (Pissregn) Vad är ditt förföriska vapen? (Fyra ungar, femte på väg, mums) I vilket land bor din dubbelgångare? (Gissningsvis östra Polen) Kan du alla porrstjärnor? (Jamen självklart)
Och så har den arbetsdagen gått.
Och så igår: ”Kidish, språket i ditt barns digitala vardag. Hur bra är du på Kidish?”
Jag är en ung mamma, jag hänger med i tugget. Jag intresserar mig för mina tonåringar, de pratar med mig och jag har koll. Jag måste testa!
Aina, det är polis. Den var lätt.
Jappa. Det måste vara ”Äta choklad”. Att ta en Japp liksom.
Peak. Det måste vara ”Snoka”. Ett av svarsalternativen är ”Cigg”, men det kan det inte vara, unga människor röker inte. Har jag hört någonstans.
En smiley som visar ett sarkastiskt leende. Det måste väl vara ”Luras”. Eller möjligen ”Flörtig”.
Emojin som föreställer en nappflaska. Skulle kunna vara ”Du suger” men jag gissar på ”Mes”. Liksom, kom igen din mes, är du en bebis eller?
När testet är färdigt får jag resultatet 13 av 20, vilket är nedslående. Jag hade hoppats på minst 16. Jag som är så nere med tonårslingo.
Det visar sig att Körsbärsemonjin inte är ”Tvillingar”, den är ”Tuttar”, Aubergineemojin är inte ”Godis”, den är ”Snopp” (Sådan är alltså normen, tjejer ska ha röda oskuldsfulla knoppar, killar ska vara utrustade med en äggplanta)
Sedan ser jag på när dottern gör testet. Min älskade snart femtonåring. Hon slutar på 14 poäng.
”Haha! Vilken förnedring för dig att du bara slog gammelgäddan med en poäng!”
Inga kommentarer.
Vi har sedan roligt när vi går igenom facit. Röding är en femhundring, det visste ingen av oss.
”Vad var nappflaskan?” frågar jag.
Fniss.
Nappflaskan är Avsugning.
”Men herregud!”
”Äh, mamma, alla smileys betyder snuskiga grejer”
”Men varför i hela friden då? Hur ska jag veta att jag inte erbjuder någon en avsugning?”
”Använd inte emojis” säger hon bara.
Jag känner mig som en åttiofemårig mormor som får fjärrkontrollen övertejpad så att bara de viktiga knapparna kan nås.
Dottern går in på kidishlexikon och förhör mig. Två av orden betyder hora.
”Hur kunde du orre?” frågar hon imponerat.
”En händelse i Göteborg när du var tio”
Och förresten, Smileyn som ler sarkastiskt. Den betyder peddo.
Vi ropar på trettonåringen och ber henne göra testet.
Jag betraktar mina tonårsdöttrar i deras ack så sällsynta fina samspel.
Sedan tänker jag på de unga tjejer som aldrig får möjlighet att lära sig ungdomens språk.
Som gick på en Ariana Grande-konsert och aldrig kom tillbaka.
Det finns ingen emoji som beskriver den känslan.
Dramaten 1: Snart är det sommarlov. Nio härliga veckor av slagsmålsklubb och två barn som sover till sju och två barn som sover till elva. Men först ska vi bara ha Kristi Himmelsfärdsledigt och Pingstledigt. Hur ledigt är för mycket ledigt? Svensk ledighet.
Dramaten 2: Vad är mindre än en myras hjärna, mindre än en halv droppe, mindre än en kvarts kvark, mindre än kvalstret på mitt rena lakan? Mitt intresse för Thommy Berggrens självbiografi. Män i åttioårsåldern som berättar om alla kvinnor de bestigit. En annan gång kanske.