Det behövs en ny skattereform - det här är snårigare än snårigt
Skattesystemet är ett oöverskådligt lapptäcke som man snart måste vara revisor för att begripa sig på.
Det behövs helt enkelt en ny skattereform.
Nu vill regeringen sänka skatten för pensionärerna för andra gången sedan 2016. De tycker det är principiellt fel att skatten är högre på uppskjuten inkomst, det vill säga pension, än på aktuell inkomst. Tyngdpunkten ligger på dem med lägre pensioner.
Vällovligt på alla sätt och vis precis som alla andra föreslagna och genomförda skatteförändringar. Det är sällan, för att inte säga aldrig, något parti eller regering av illvillighet vill ändra en skatt.
Men det gör skattesystemet allt snårigare med svåra gränsdragningar. Ett exempel: momsen på digitala tidningsprenumerationer är 25 procent medan om du köper en papperstidning så är den sex procent. Det beror i och för sig på ett EU-beslut och regeringen lovade nyligen att försöka ta bort den högre momssatsen för digitala utgåvor.
Men det är en utmärkt illustration på vad gränsdragningar kan ställa till med. Resultatet blir helt obegripligt. Olika momssatser för samma innehåll går inte att förstå.
1990 och 1991 genomfördes det som kallas ”århundradets skattereform”. Avsikten med den var att skattesystemet skulle vara lättöverskådligt, enkelt att förstå och rättvist. Bakom förändringen stod Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna, som då hette Folkpartiet.
Majoriteten av löntagarna skulle bara betala kommunalskatt medan de som tjänade lite mer taxerades också en statlig inkomstskatt på 20 procent. Man skulle alltid få behålla hälften av en löneökning eller tillfällig förtjänst. Skatten på kapitalinkomster skulle vara 30 procent, inte mer och inte mindre.
Så är det inte längre. Inte alls skulle man kunna säga. Skattetabellen innehåller sex olika kolumner beroende på vilken typ av inkomst som avses eller när man är född. Snart ska det bli en sjunde. Om man säljer ett hus och tjänar pengar på det är skatten annorlunda än om man säljer andelar i en aktiefond. Det är ett sammelsurium.
Genomförs regeringens förslag om att höja gränsen för statlig skatt mindre än normalt gör att marginalskatten, skatten på den senast intjänade hundralappen, snart ligger på samma nivåer som före ”århundradets skattereform”. Då låg den kring 80 procent vilket gjorde att många avstod från att jobba extra eftersom förtjänsten blev för låg. Nästa år kommer den ligga kring 70 procent.
Socialdemokraterna har ett kongressbeslut på att se över skattesystemet. Det klubbades på samma kongress som Håkan Juholt valdes till partiledare, våren 2011. Han sade att det var ett av partiets fyra viktigaste uppgifter och att systemet måste bli begripligt, tydligt och enhetligt.
- Nu är det hög tid att genomlysa skattesystemet för att skapa konkurrenskraftiga villkor för det svenska näringslivets tillväxt, sade han i sitt avslutningstal.
Sedan dess har inte mycket hänt. För drygt två år sedan föreslog Liberalernas Jan Björklund att de och Socialdemokraterna skulle göra upp om en ny skattereform. Han och Stefan Löfven hade senare ett hemligt möte på Sagerska huset, statsministerns officiella bostad. Det gav inget resultat.
Det är synd. Det är viktigt att man förstår skattesystemet och att det uppmuntrar både jobb, hållbar tillväxt och företagande. Lapptäcket måste man vara revisor för att begripa.
Gör din röst hörd – gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka här för att läsa mer och gå med!