Fallet måste ses över
Bertil Fors, som dömdes för ett 24 år gammalt mord på mycket bräckliga grunder, kräver att JO ska granska polis och åklagare.
Det går dessvärre inte att utesluta att de bröt mot lagen i sin iver att sätta dit honom.
Fors häktades i april 2009 som misstänkt för mordet på Gösta Fessé i Eslöv 1986. Han dömdes till tio års fängelse men friades av hovrätten och släpptes efter nästan tio månader i häkte, lycklig men märkt för livet.
Nu, några månader senare, begär han tillsammans med sina advokater att Justitieombudsmannen ska granska förundersökningen och åtalet.
Polisutredningar ska bedrivas objektivt, vilket innebär att även sådant som talar till en misstänkts fördel ska redovisas. Detta är reglerat i rättegångsbalken och bygger på den vackra tanken att oskyldiga inte ska dömas.
I fallet med Fors ligger det emellertid till på följande vis:
Polisens tekniska experter har under ed bundit honom vid mordet genom att påstå saker som strider mot all forskning. Den välvilliga tolkningen av dessa ”experters” insatser är att de helt enkelt inte är det minsta kunniga.
Inte heller förundersökningen förefaller ha varit särskilt objektiv. En mycket intressant alternativ mördare försvann spårlöst. Och det nämndes inte med ett ord att polisen gjort sitt yttersta för att binda Fors till Eslöv utan någon framgång.
Märkligast är kanske ändå kallelsen till förhör om mord som skickades till kvinnan som Fors var tillsammans med 1986. Förhoppningen var att hon skulle kasta sig på den avlyssnade telefonen och upplysa honom om att de var på väg att åka fast, vilket aldrig skedde.
Detta kallas bevisprovokation och är lagligt. Men åklagaren höll tyst om åtgärden, vilket inte är tillåtet. Den misslyckade telefonavlyssningen talade till Fors fördel, men kunde inte användas i tingsrätten eftersom advokaten inte kände till den.
Jag säger inte att polis och åklagare brutit mot lagen. Men det finns all anledning för JO att lämna över ärendet till riksåklagaren för närmare granskning.