Europa behöver ett andraspråk

Sitter på en overkligt vit stenstrand och blickar ut över ett stilla medelhav och bävar inför att tillverka den här krönikan. Både kropp och hjärna är så gott som upplösta i hettan och tankeverksamheten är så nära noll den kanske någonsin har kommit.

Men Gud hör bön och plötsligt överhör jag ett samtal om eurokrisen i solstolarna bredvid. Det konstateras krasst av ett par tyskar att den här brinnande krisen som Grekland är i inte märks av alls på den lilla pittoreska ön.

Det är nyval på söndag och det kan i värsta fall leda till ett euro-utträde, att betalningssystemen totalt havererar och att ett fullkomligt kaos ­bryter ut. Det talas om blockerade gränser för att hindra utflyttning av pengar och att det kan bli problem att ta sig hem. Men här på charterkomplexet råder fullkomligt lugn, ­finstämd hissmusik strömmar ut över poolområdet och krisen känns, som tyskarna säger, som en högst ­perifer mardröm.

Den rykande ouzon, tzatzikin, ­oliverna och fetasalladen serveras precis som vanligt och bekymren ­lyser med sin frånvaro. Då vaknar min semesterhjärna ur sin dvala.

Hur kan alla vara så lugna? Jag blir nyfiken och beger mig upp till hotellets bar för att höra efter hur krisen egentligen påverkar greken på ­gatan. Försöker slå mig i slang med servitrisen, men efter några korta artighetsfraser på engelska tar konversationen slut. Hennes engelska är begränsad till att ta upp beställningar. Och min grekiska existerar inte alls.

Vandrar vidare på hotellområdet och möter ett par städerskor på väg till vårt rum. De förstår sig inte ens på ett ”hello”, att diskutera eurokris med en svensk finns inte på deras världskarta. Detsamma gäller taxichauffören som kör oss in till den lilla byn. Han skakar bara skrattande på huvudet när jag försiktigt frågar om ”the euro crisis” och ”the new election on Sunday”.

Då slår det mig hur odemokratiskt EU är. Demokrati måste väl ändå ­bygga på att vi kan kommunicera med varandra. Att vi EU-medborgare borde kunna diskutera vår gemensamma politik på den mest basala ­nivån med varandra.

Vi måste kunna fråga varandra vad vi tycker om Europaparlamentet, om valutaunionen, om Europarådet, om EU-domstolen, om de nya lagar som antas och gäller oss alla. I stället står vi som fån mitt emot varandra och skrattar.

Så länge EU inte inför ett ­gemensamt andraspråk ­kommer folk att skita i resten av ­Europa. EU kommer för den vanlige europén att fortsätta vara ett byråkratiskt, slutet nätverk för de ­besuttna.

Himmel

Mynthånet mot kungen. Den inpräntade texten ”Vår horkarl till kung” på enkronan är stor humor. Å vad jag håller tummarna för att få ett sådant mynt nästan gång jag tar emot växel!

Helvete

Syriska barn används som mänskliga sköldar, torteras och avrättas, utsätts för ­sexuella övergrepp, rekryteras som soldater och skolor och sjukhus attackeras. ­Världen måste ingripa nu.

Följ ämnen i artikeln