Palme är ett offer – men barnet då?

Jag såg filmen ”Call girl” i måndags. Filmen om Sveriges kanske mest kända rättsskandal Geijeraffären eller Bordellhärvan som absurt nog helt har kommit att kopplas till att regissörens påstådda förtal av Palme. Offentlighetens och mediernas fokus har snöat in på porträttet av Olof Palme och utpekandet av honom som sexköpare av minderårig. Och det säger allt om vårt fortsatt maktfokuserade och mansdominerade samhällsklimat. Palme har hur sjukt det än är blivit det stora och enda offret i den här filmens kölvatten.

Och det är han ju inte, var inte. De verkliga offren var Eva Bengtsson och hennes kusin. Den 14-åriga ungdomshemsplacerade flickan som värvades in i Doris Hopps bordellverksamhet, introducerades till amfetamin och såldes som barnsexslav till upp emot sju gubbar om dagen i en sunkig lägenhet på Ruddammsvägen.

Och den flickans berättelse får äntligen upprättelse i Marcimains film. Hennes berättelse som tidigare gång på gång har mörklagts och förnekats, skymfats och hånats. Av högt uppsatta maktmän som kallat hennes och de andra prostituerades vittnesmål för lösryckt skvaller.

Det började redan under huvudförhandlingen i Svea hovrätt 1976 dit de minderåriga flickorna faktiskt kallades för att vittna men inte fick något som helst stöd av åklagaren.

Man hoppade över frågorna om hur och av vilka flickorna hade utnyttjats och den frikostiga förekomsten av narkotika.

Kopplerskan Doris Hopp som hade överklagat tingsrättens dom blev när de minderåriga flickorna kom på tal plötsligt nöjd med den och ställdes alltså aldrig till svars för den skada hon hade tillfogat flickorna.

Kunderna som utnyttjat barnen var aldrig ens i närheten av att åtalas. Bara en, tv-journalisten Sigvard Hammar, dömdes. Men straffet blev löjeväckande lågt, sex månader villkorligt, för att han, trots att Eva Bengtsson både såg ut som och agerade som ett barn, inte kunde veta att de var minderåriga.

I övrigt hördes bara tre av de över 70 män som utnyttjat Eva Bengtsson och hennes kusin, men ingen dömdes.

Det är så absurt att det fortfarande anses tillfoga en man större skada att bli anklagad för sexköp av minderårig än det faktiskt är för den minderåriga att bli påsatt av gamla gubbar. Och det bekräftar reaktionerna på den här filmen.

Palme blev det fortsatta offret och inte Eva Bengtsson.

Och frågan om trovärdighet är fortfarande lika aktuell, för varför värderas Eva Bengtssons vittnesmål, hon som ju faktiskt i allra högsta grad var på plats och rimligen borde veta vad som hände, lägre än Leif GW Perssons som med full kraft har gått ut och förnekat att Palme var inblandad? Varför värderas inte kvinnors vittnesmål lika högt som mäns?

Himmel

S:ta Clara Kyrka i Stockholm som enträget och trofast sträcker ut hjälpande händer för de allra mest utsatta i Stockholm. De serverar mat på plattan och på Malmskillnadsgatan och förmedlar uppmuntran, böner, vänskap och närvaro till de som bäst behöver det.

Helvete

Sluta larva er om Gävlebocken. Vem bryr sig om en brinnande halmbock? Ändå blir det förstasidesstoff varje år. Trams.

Följ ämnen i artikeln