Vilket parti blir först med saudiarabiska straff?

S-ledaren Magdalena Andersson, Mikael Damberg, ekonomiskpolitisk talesperson, och Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson.

Amerikanska straff för svenska gängledare?

Det var givetvis bara en fråga om tid innan Socialdemokraterna skulle försöka bräcka Tidöavtalets hårdkokta reformer.

I riksdagens presscenter stod de tre tungviktarna Magdalena Andersson, Mikael Damberg och Ardalan Shekarabi, laddade med en berättelse om ett Sverige i fritt fall och en kriminalpolitik som ska rädda monarkin från undergång.

Mammor skjuts för att de är mammor, barn utnyttjas i beställningsmord, den organiserade brottsligheten äter sig in i samhällskroppen, miljard efter miljard efter miljard tjänas på plundring av välfärden, fusk i byggbranschen, narkotika.

Det var partiledare Andersson som hade ordet och det hon inledningsvis hade att säga var sant och klokt och bra, men endast den som bor under en sten kan ha undgått att redan känna till allt detta elände.

– Gängen äter sig in i samhället, sa Damberg då han tog över.

Jo, vi vet, din chef sa nyss det.

– SD-högern har en naiv syn på välfärden och dess brottslighet, fortsatte han.


I sak korrekt. Men har Dambergs eget parti varit mer klarsynt? Välfärden var en bankomat för diverse gangsters även under det nyligen avslutade socialdemokratiska maktinnehavet.

– Skjutningar och sprängningar sticker ut, tillade Shekarabi.

Så här långt in i presskonferensen kom jag på mig själv med att sitta och undra om målgruppen för utspelet rent av var folk som bor under den där stenen.

I kammaren, bara några meter bort, begick Skatteutskottet debatt.

”Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till inrättande av ett hvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag”.

Det var säkert mer spännande än det här. Men i den intellektuella hederlighetens namn bör det nämnas att de tre politikerna efter mycket om och men fick ur sig en nyhet.

Nämligen Rico-lagar. Det vill säga ett paket av lagar som USA införde på tidigt 1970-tal för att komma åt maffialedare. Det blev lättare att bura in bossarna även om det inte gick att knyta enskilda brott till dem.

Just detta har Sverigedemokraterna tjatat om i över ett årtionde, men det vore oartigt av mig att förstöra stämningen med att göra ett nummer av den omständigheten.

– Vi måste tänka nytt, sa Magdalena Andersson.

Hon har rätt. Att bara skruva på nuvarande lagar och skärpa straff får ingen betydelse så länge gängmorden inte klaras upp och nya smågrabbar står på tur om en gangster mot förmodan åker in.


Sanningen är att alla tre hade rätt.

Damberg hade rätt i att betydligt större kraft måste sättas in mot den ekonomiska brottsligheten. Ta bara penningtvätten, som beräknas omsätta runt 130 miljarder per år. Ungefär lika mycket som försvaret och biståndet tillsammans.

Shekarabi hade rätt i ledarna måste nitas. Det är inte bara stötande att de ligger i solstolar i semesterparadis med en drink i den ena handen och mobilen i den andra, i full färd med att beställa ett nytt mord eller dirigera en narkotikatransport.

Det är också så att så länge topparna går fria trycks inte den organiserade brottsligheten tillbaks mer än möjligen marginellt.

Men vad betyder detta utspel konkret? Vad är det för lagpaket som Sverige borde införa? Hur ska denna straffrättsliga överbyggnad för att krossa gängen utformas?

Det går inte att kräva detaljerade förslag. Regeringen sitter på utredningsmakten. Men någon form av precision är inte för mycket att begära.

Det enda dessa politiker hade att komma med var luft och sådant som redan finns.

Visst, det är viktigt att beslagta brottsvinster. Men det görs redan. Och ja, myndigheter måste samarbeta. Glädjande nog gör de redan det sedan över 20 år.


Någon av politikerna, minns inte vem, sa att det krävs uthållighet över flera mandatperioder och insatser inom olika politikområden.

Det är enkelt att hålla med. Men vad betyder det? Inga svar gavs.

Efter 20 minuter var det dags för reportrarna. ”Kan ni förklara lite mer vad ni menar?”, undrade TT. En högst berättigad fråga.

– Titta på strukturer, mumlade Shekarabi.

Ingen blev ett dugg klokare. ”Jag fattar inte”, erkände Ekots utsände. Det gjorde inte jag heller.

Men jag begriper så mycket som att budgivning om hårdast kriminalpolitik i vanlig ordning pågår.

Moderaterna slängde in danska straff. Socialdemokraterna höjer med amerikanska, som om USA:s juridik har resulterat i en föredömlig nivå av kriminalitet.

Andersson & co hoppas möjligen med detta utspel stänga auktionen. Men det kan de glömma.

Vilket parti blir först med saudiarabiska straff?