Hanna räddade livet på 95-årige Gunnar

Uppdaterad 2017-01-10 | Publicerad 2016-09-09

Man ska lita på sin magkänsla – det fick Hanna Sundler, 28, erfara.

Tack vare den räddade hon livet på sin granne Gunnar, 95, som hade fått en stroke.

– Jag tror inte att han hade överlevt om jag inte kommit, säger Hanna.

Hanna sitter i soffan med sin man och tittar på tv. Då hör hon ett konstig ljud.

– Jag vet inte varför, men jag kände bara att jag måste gå in och kolla till min 95-årige granne Gunnar som bor vägg i vägg – tänk om det har hänt honom något?

Hon går över och plingar på, men ingen öppnar. Hanna väntar ett tag, men ser inga tecken på att någon rör sig där inne. Men lamporna lyser och Hanna tycker att det är något som inte stämmer. Hon ringer på Gunnars telefon, men han svarar inte heller där.

Tillsammans med sin man hämtar hon en stege för att kika in genom Gunnars fönster på andra våningen i radhuset. De tycker att de ser någon där inne, och bestämmer sig för att ringa 112.

– Men de sa inte så mycket, så till slut tog jag egna initiativ. Jag kände bara att det drar ut på tiden, och jag sa till dem att ni måste skicka en ambulans för det måste ha hänt någonting, berättar Hanna.

Krossar rutan med en sten

Hon tar en sten och slår in glasrutan på Gunnars dörr.

– Jag vet inte om det var rätt, men jag kände verkligen att det var något som inte stämde.

Hon lyckas få upp dörren och springer upp till övervåningen.

På golvet i köket ligger Gunnar.

– Jag försökte kolla om han andades, ifall bröstkorgen rörde sig och om han var vid medvetande. Men det var han inte först.

Efter ett tag börjar Gunnar att röra lite på huvudet, men Hanna ser snabbt att det bara är ena sidan av kroppen som rör sig.

– Jag tänkte direkt att det måste vara en stroke.

Och det var det. Ambulansen anlände, och Gunnar fick en spruta innan han kördes i ilfart in till sjukhuset.

Hann du bli rädd?

– Nej, men jag fick adrenalinpåslag. Jag tänkte inte, jag handlade bara.

Det var först efteråt när hon kom hem och gick och la sig som tankarna kom ifatt.

Hur var det att träffa Gunnar för första gången efteråt?

– Det var jättekul, men samtidigt sorgligt. Han var verkligen rörd, han kom in och grät och sa ”Tack så mycket, du har räddat mig”.

Var svensk mästare i tyngdlyftning

Tack vare Hannas magkänsla fick Gunnar hjälp fort, vilket är väldigt viktigt när man fått en stroke.

Gunnar fick stanna på sjukhuset i några veckor, men nu har han återhämtat sig.

– Jag kan bara tacka henne för hennes vänlighet mot mig, säger Gunnar Olofsson till Aftonbladet.

Trots att han hunnit fylla 95 år så är det krut i gubben. Han är sportfiskare, och åker ofta till sitt landställe för att hämta hem nya fångster. I sin ungdom var Gunnar svensk mästare i tyngdlyftning, hela 14 gånger prisades han för det.

– Han är en riktig kämpe, säger Hanna.

– Han är jättego, och vi har en väldigt fin kontakt i dag. Häromdagen kom han in med en sik till oss som han hade rökt på sitt landställe. Han är faktiskt väldigt pigg i dag, och jag tror inte att han hade överlevt om jag inte kommit. Läkarna sa efteråt att chansen hade varit väldigt liten.

Gick kurs i hjärt-lungräddning

Efter den här händelsen bestämde sig Hanna för att gå en kurs i hjärt-lungräddning.

– Nu andades ju han. Men det känns viktigt att veta framöver vad man ska göra om det händer något.

Vad har du för tips till andra som är med om något liknande?

– Att lyssna på sin intuition. Att handla och att inte vara rädd. Jag tror att det är viktigt att hjälpa till och tänka mänskligt. Och fundera över hur hade du själv velat bli hjälpt om du var i samma situation.