Katten Måns dök upp – efter två år
Publicerad 2016-07-27
Katten Måns försvann från familjen och de hade nästan förlorat hoppet om att återse honom, skriver Kristianstadsbladet. Men två år senare fick de återförenas igen.
– Hjärtat brast nästan på en, det var helt otroligt, säger Jeanette Nyström till Aftonbladet.
För cirka tio år hittade Jeanette Nyström och hennes dotter Mathilda Fredlund katten Måns som var övergiven.
– Vi tog hem honom och sen blev han kvar och blev vår familjekatt, säger Jeanette Nyström.
Något senare separerade Jeanette från pappan till barnen och han fick bo kvar i deras hus tillsammans med Måns. När pappan skaffade en ny flickvän flyttade de till Blekinge och tog med sig katten. Efter ännu en separation fick Måns flytta in hos Jeanette och barnen i Åhus, tyvärr tog Måns inte flytten så bra.
– Han var inte tillfreds och kände sig inte riktigt hemma. Han gick runt och skrek och mådde inte bra av att vara inne.
”Tappade nog hoppet helt”
När det gått några dagar kände Jeanette att hon inte hade något annat val än att släppa ut honom – trots att hon inte var säker på om han kände sig tillräckligt hemma än för att återvända.
– Jag tänkta att det får brista eller bära. Jag hoppades att han hade bott in sig.
Måns kom aldrig hem. Dagarna gick och med tiden började Jeanette tvivla på om de någonsin skulle få se honom igen.
– Jag tappade nog hoppet helt, men inte Mathilda, säger hon och fortsätter:
– Det är ledsamt när ett djur försvinner, man vet inte vad som kan ha hänt den.
”Hjärtat brast lite”
I söndags, då Måns varit borta i två år, tog det hela en vändning. Jeanette såg att en gammal barndomsvän lagt upp en bild på en katt i en Facebookgrupp. Tydligen brukade katten synas till vid en viss adress – och katten liknade Måns. Jeanette visade upp bilden för Mathilda som även hon såg likheten.
– Han har ju ett jack i ena örat.
Jeanette tog med sig lite kattmat och kattbur och körde till den berörda adressen. Hon kallade på Måns och han ska ha svarat direkt.
– Hjärtat brast nästan på en, det var helt otroligt.
När han kom fram fanns det ingen tveksamhet om att det var deras Måns – trots att det kändes lite overkligt med tanke på tiden som gått.
– Han var lite mager men han verkar ha klarat sig bra.
”Vi kan inte låsa honom inne”
De tog hem honom igen och det första dygnet har han inte gjort annat än att sova. Även Måns verkar vara glad över att vara tillbaka och vill vara nära familjen.
– Jag vet inte om det handlar om saknad, snarare är det tacksamhet över att ha kommit hem igen, han är en väldigt tacksam katt och det märks.
Jeanette säger att Måns verkar vara mer lugn och tillfreds nu än när han flyttade in hos dem för två år sedan. Därför tror hon inte att han skulle försvinna igen och hon tvekar inte på att släppa ut honom.
– Men vi ska hålla honom inne lite längre så han verkligen hinner bo in sig, vi vill ju behålla honom, säger hon och fortsätter:
– Dessutom är Måns en utekatt, vi kan inte låsa honom inne.