Obama och Svanberg – Två smitare
När ska huvuden börja rulla?
En var sen. Den andre har varit osynlig.
Två män som smitit undan sitt ansvar.
President Barack Obama och BP:s styrelseordförande Carl-Henrik Svanberg borde ha en hel del att prata om.
Båda ligger rätt risigt till på grund av det oljeutsläpp i Mexikanska Golfen som pågår för 48:e dagen i följd.
Eller vad sägs om följande rubrik i brittiska dagstidningen Sunday Independent i går: "Hur djupt måste vi borra för att hitta BP:s styrelseordförande?".
Svanberg borde ha varit en av huvudaktörerna den senaste en och en halv månaden. Istället har han varit så gott som helt osynlig. BP:s VD Tony Hayward har ensam fått stå i rampljuset och ta skiten. För ögonblicket är han USA:s mest hatade VD.
Den före detta Ericssonchefen tjänar knappa tio miljoner kronor om året för att arbeta några dagar i veckan. En sak han förväntas göra är att ta kommandot när företaget hamnar i sin värsta kris på årtionden.
Gör ingenting
Svanberg är tyst. Han undviker barrikaderna. Därmed gör han heller ingenting för att rädda BP:s rykte.
Exempelvis kunde han garantera en intern utredning över varför BP har ett så uselt säkerhetsfacit i USA - och rätta till det. Eller förklara varför BP konsekvent försökt tona ned omfattningen av utsläppet.
Förmodligen är det en uträknad pr-strategi från Svanbergs sida att inte bli alltför förknippad med den bruna sörjan som förstör stränderna och fågellivet. Nämn Svanbergs namn i USA och bara finansanalytikerna vet vem han är.
President Obama var sen i starten. Han har inte visat sig på plats i det drabbade området mer än två gånger. Vilket ändå slår Svanberg med hästlängder.
Ledarskap
Verbalt har Obama hela tiden varit tuff mot BP. Men praktiskt är det väldigt lite han kan göra. Det är BP som har expertkunskapen inte staten.
Ändå får Obama massor av kritik för att han inte gjort tillräckligt.
Ingen begär att varken Obama eller Svanberg rent fysiskt ska hjälpa till att täta läckan. Vad folk vill se är att de tar kontroll över situationen. Visar ledarskap och kavlar upp ärmarna.
När Obama skäller på den amerikanska staten för att den varit för flat mot oljebolagen låter det som han själv är utomstående kritiker. Sanningen är att Obama varit president i över ett år när läckaget började. I den rollen är det han som har ansvaret över myndigheterna. Intrycket blir att han skyller ifrån sig.
Betala ett pris
Svanberg och Obama har uppträtt som distanserade iakttagare.
Oavsett skuld får båda betala ett pris för det.
Obamas framtid som president kan saboteras av oljeutsläppet. Efter att ha fått igenom sin hälsovårdsreform och skrivit på nedrustningsavtal med Ryssland var han på g. Nu riskerar hans hjärtefrågor att fastna i beslutskvarnen igen. Det blir inte lätt att få kongressen att godkänna nedrustningsavtalet eller reformerna av finanssektorn. Hur blir det med jobb- och miljöpolitiken?
Oljan kletar inte bara fast sig på pelikanernas vingar. Den påverkar även Obamas flygförmåga.
Många är förvånade över att inga huvuden ännu rullat hos BP. Har svårt att tänka mig att det inte snart gör det.
Det behöver inte vara Hayworths skalle som ryker. Det kan lika gärna bli Svanbergs.