Inga fler högskolor får bli universitet

Lina Thorén

Besvikelsen är stor

Högskoleminister Lars Leijonborg vill inte låta fler högskolor få universitetsstatus. Sveriges 14 universitet jublar, men på högskolorna är många upprörda. Södertörns högskola i Stockholm är en av de som får nej på sin ansökan.

– Tragiskt svek, Leijonborg, skriver socialdemokraten och Huddingebon Peter Andersson på sin blogg.

helskärm

Tidigare i år kom besked från regeringen i den omdiskuterade frågan om vilka högskolor som ska få bli universitet. Svaret från högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg var tydligt: Sverige får inget mer universitet. På de högskolor som kämpat för att bli universitet var besvikelsen stor och debatten går nu het. Södertörns högskola utanför Stockholm är en av de högskolor som fått nej av regeringen och många är besvikna.

– Jag beklagar detta beslut, som är ett hårt slag mot Stockholm. Med den befolkningsutveckling som sker och det visionsarbete som pågår i länet har det för oss varit naturligt med en invigning av ännu ett universitet. Regeringen bör tänka om och skicka vidare ansökan om universitetsstatus till Högskoleverket för granskning, skriver finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter Svärd på sin blogg.

Även socialdemokraternas oppositionslandstingsråd Ingela Nylund Watz har kritiserat beslutet.

– Regeringens agerande i denna fråga är ett svek mot Stockholm och de södra länsdelarna. Nu ligger det ett tungt ansvar på de borgerliga majoriteterna i länets kommuner och landsting att agera för att få till en förändring av regeringens beslut, säger hon.

Ekonomisk fråga

Uppgraderingen från högskole- till universitetsstatus betyder mycket för de enskilda lärosätena. Den allra viktigaste faktorn är kanske de ökade forskningsanslagen. Karlstads universitet, Örebro universitet, Växjö universitet och Mittuniversitet, som blev universitet i slutet av 90-talet har fått sina forskningsanslag höjda med över 500 procent sedan dess. Ett välkommet tillskott i kassan för de ekonomiskt pressade lärosätena.

Den nuvarande regeringen, med forsknings- och högskoleminister Lars Leijonborg i spetsen har hela tiden sagt att det viktigaste är att höja kvaliteten och statusen på de högre utbildningarna. Förslaget att inte låta några fler högskolor bli universitet motiveras med att det gynnar målen.

– Det är viktigare att de forskningsmiljöer som redan finns får bättre möjligheter att konkurrera än att skapa ett femtonde och kanske ett sextonde universitet. För att ytterligare skärpa konkurrensen och förstärka forskningens kvalitet kommer det också att bli möjligt att ett universitets examensrätt dras in, skrev Lars Leijonborg på Dagens Nyheters debattsida i mars i år.

När resurserna fokuseras på färre lärosäten får dessa större möjligheter att höja kvaliteten. Högskoleministern menar att det är det som är det viktigaste. Speciellt i dessa tider av kris.

– Få uppgifter är viktigare i vår tid än att vässa kvaliteten i utbildningen och forskningen. Det gäller även i lågkonjunktur, säger han.

Kvalitet före kvantitet

Antalet studenter på högre utbildningar i Sverige har ökat kraftigt. Sedan början av 1990-talet har antalet studenter fördubblats. Samtidigt har de svenska högskolornas status utomlands blivit sämre.

– Problemet är inte kvantiteten utan kvaliteten. Det är där vi har problem och det är där kontrasten mot institutioner i en del andra länder är som störst. Sverige måste hävda sig bättre i den konkurrensen. Därför har vi inte råd med dåliga forsknings- och undervisningsmiljöer. Vi behöver miljöer som matchar och ibland överglänser de bästa i världen. Topparna i högskolelandskapet måste bli fler och dalarna färre, säger Lars Leijonborg.

Mer pengar till universiteten

För att nå målet att Sverige ska bli en av de mest framstående länderna i världen, vad gäller forskning och utbildning, vill regeringen fokusera på de universitet som redan finns. Och medan besvikelsen är stor på de högskolor som nu inte kommer att få bli universitet, så är lyckan desto större på de 14 svenska universiteten.

– Ett lärosäte som av statsmakterna utpekats som universitet ska ha avsevärt större möjligheter att utbilda och forska över ett brett fält. De lärosäten som blivit universitet har också fått kraftiga resursförstärkningar, säger Lars Leijonborg.

Högskoleverkets chef Anders Flodström håller inte bara med om universitetsstoppet. Han går ännu längre. Han menar att det bästa vore om det bara fanns fem universitet i landet.

– Jag ser inte behov av fler universitet. Jag ser ett behov av färre, säger han till DN.

Anders Flodström förslag är att slå ihop de existerande universiteten till några få stora istället. Ett för södra Sverige, ett för Västsverige, ett för Linköping/Norrköping, ett för Stockholm/Mälardalen och ett för Norrland.

– Ett sådant universitet skulle också vara en stark aktör på en europeisk eller en global marknad, säger Anders Flodström.

Ny roll för högskolorna

På Södertörns högskola håller man inte med. När de lämnade in sin ansökan om att bli universitet, så var det en självklarhet.

– Att vi skulle lämna in en universitetsansökan våren 2002 har funnits med i vår planering ända sedan högskolan startade hösten 1996, säger Södertörns förra rektor Per Thullberg. Till skillnad från andra lärosäten har det redan från starten förutsatts att vi ska utvecklas till universitet.

Nu får Södertörn, Mälardalen och andra högskolor tänka om. Kanske får de byta roll. Anders Flodström säger till Dagens Nyher att tanken inte är att högskolorna ska läggas ner.

– Det finns colleges i USA som har ett bra rykte och som fungerar som leverantör till de stora universiteten. Vi kommer att få den utvecklingen i Europa, säger han.